Aftonbladet – 6 september 1872, sida 3

— Ännu en Nordpolsexpedition. En tid ning från San Francisco innehåller under den 1 nästlidna Juli månad följande artikel om en derifrån utgående Nordpolsexpedition Sjöfarande hafva länge ifrat för upptäckt af ev passage förbi Nordpolen till Stilla Hafvet. Månne en sådan finnes? Vi erkänna oss sakna ett om döme öfver denna kinkiga fråga. Vetenskaps männen äro icke eniga i afseende på densamma De som betvifla möjligheten åberopa, huru alls f k hittills misslyckats; hvaremot de som trott på denna möjlighet fortfara dermed lika ihålligt. bland de senare var, såsom vi veta, den olyckhge Gustave Lambert, som sedermera dog hjelte. döden vid försvaret af Paris. Om vi erinra oss denne man just nu, är det derför, att Octave Pavy, som är föremålet för denna uppsats. va Lamberts sekreterare, kamrat och vän. förtrogen med hans planer och sinnad att åtfölja honom å den resa, som utgjorde hans lifs ärelystnad. avy är fransman, men sedan tre månader boende i San Francisco, der han tillser förberedelserna till sin expedition. under det att han afvaktar den dertill lämpliga årstiden. Pavy har nyss meddelat vetenskapsakademien i nämnda stad sin reseplan, d. v. s. den kurs han ämnar följa. I korthet sagdt är denna plan följande. De som förut sökt nordvestpassagen hafva gått in i Polarhafvet öster om den amerikanska kontinenten; alla hafva de misslyckats. Men det finnes en väg i vester, som icke blifvit försökt; det är denna som Pavy ämnar välja. Ifrån San Francisco går han öfver till Petropaulowsk med segelfartyg; och derifrån ämnar han följa den rysk-amerikanska kusten ända till Behringssundet. Enligt Pavys åsigt har polkretsen en omgifning af is, men hafvet skall derofvanför vara segelbart under sex månader af året. Svårigheten består i att komma igenom isregionen, som ligger hitom det segelbara vattnet, men denna svårighet kan öfvervinnas på det sättet, att man uppletar den kanal, som Golfströmmarne följa. sedan de gått förbi Behringssundet, hvarefter de längre bort möta de isförande strömmar, som komma från Norden. Pavy tror, att Wrangels land, som ligger norr om Sibirien och som T ott till en liten del är kändt, är en ö, på hvars andra sida ligger ett polarhaf, som han hoppas finna öppet. Han ämnar der gå i land och fortsätta resan med slädar, på sibiriska viset förspända med hundar. Om han lyckas häri, vill han åter gå till sjös i en medförd båt af kaut schuk, åtföljd af sina män på denna nya och farliga resa. Han hoppas på det sättet komma förbi polen och öfver kringliggande haf. Med de starka polarströmmarne hoppas han komma till Atlantiska hafvet genom Smiths Sund och Baffinsviken. Pavy medför lifsmedel för två år och ämnar gräfva ned en del deraf på vägen för att icke blifva blottställd, om han skulle nödgas återvända. Det nu sagda ärtillräckligt att gifva begrepp om det djerfva i företaget och de oräkneliga faror som dermed måste följa. — Invigningsfest. I Skenitge Tidning läses: En sällsynt högtillighet försiggick nästlidne söndag, då stiftets biskop invigde Högby och Skrukeby församlings nya kyrka och kyrkogård. Akten, till hvars bivistande med säkerhet öfver 3000 personer från när och fjerran infunnit sig, börSada mad töorlkarmaåmvlana ivnttyring soAdAn onkrana