Aftonbladet – 6 september 1872, sida 2

ELFRIDA EÄRLEKENS FÖRVECKLINGAR) FLORENCE I MARRYAT. En natt, några veckor efteråt, då hon åter igen började att kasta sig oroligt fram och tillbaka och han, liggande vaken, föresatte sig att hennes yttranden ej skulle smärta honom, sade hon likväl några ord, som kom honom att sätta sig upp i sängen, dref blo det åt hufvudet och tände en blixt af glädje i hans ögon, hvilken aldrig förr vid något yttrande af henne varit sedd deri. Jag håller dig kär, sade hon med en hastighet, som i sömn talande personer van ligen bruka, jag håller dig verkligen kär, William — tror du mig inte? Han fruktade att han ej hört rätt, men under det han andlös lyssnade återupprepade hon sitt yttrande. Tror du mig inte, William? Då smög han sig upp ur bädden, lutade sig ned öfver henne och kysste den slumrande, ända tills hon vaknade och bannade honom att han stigit upp i den kyliga natten då han ännu var så klen. Han gick tillbaka till sin säng och föll i sömn med ett lyckligt småleende på läpparne och hennes yttrande som en ljuf musik klingande i hans öron, lullande honom till ro. Detta var natten före den dag doktor Salisbury lemnade dem för att ätervända till England. Han hade varit nära fyra — — , Se A. B. JM 108, 102, 111 118 118, 116, 117, 119, 120. 1A—125 197 see TEN 4aR 26 148 158. 155—167; 169-196, 198—206.