Aftonbladet – 2 september 1872, sida 3

-De skånska stenkolen. Danska tid ningen Feedrelandet meddelar följande ut drag ur ett bref, som redaktionen bekommit från Husby i Småland: De försök, som gjorts för att lära känna de jemförelsevis magra skånska stenkolens smältförmåga. äro nu tills vidare afslutade. De ha blifvit omsorgsfullt ledda af en i denna sak ut märkt auktoritet, nemligen direktören An dreas Grill, hvilken det svenska jernkontoret, på hvars bekostnad dessa försök blifvit gjorda, har anlitat såsom teknisk sakkunnig. Dessa intressanta försök ha företagits vid Huseby jernbruk (Vislanda i Småland), hvilket eges af brukspatron J. S. F. Stephens. Detta bruk valdes af jernkontoret, emedan det var det närmaste jernbruk till det di strikt, der kolen finnas, som var försedt med ändamålsenliga masugnar. Kolen äro från Billesholm, en af Vallåkra-bolagets grufvor, och äro af samma beskaffenhet som de, som begagnas vid Helsingborg—Landskrona-jernvägen. De äro litet bättre än de engelska ytkolen, då de tagas från grufvor, som äro ungefär 200 fot djupa. Om få vec kor skall direktören Grill sannolikt fort sätta dessa smältförsök, hvilka äfven framdele3 skola företagas af brukspatronen Stephens och utan tvifvel äfven af andra en skilda personer eller bolag, nu då isen en gång är bruten genom det svenska jernkontorets välvilja och det utmärkta tekniska snille, detta har begagnat för sina försök. Jag vill icke här inläta m:g på de tekniska detaljerna, hvilka i sinoW-tid skola bli offentliggjorda af direitsren Grill, utan blott meddela er de allmänna resultaten, hvilka så många både här i Sverige och utomlands längtansfullt emotse. De äro i få, mycket enkla ord, att dessa Billesholms kol, använda i ett bestämdt förhållande tillsammans med träkol, ha gifvit godt gjutjern af den malm, som vanligen begagnas vid Huseby, nemligen sjömalm, men med något segt slagg. Begagnas bergmalm, skall detta fel sannolikt försvinna antingen helt och hållet eller till en del. Denna ringa olägenhet oberäknad, skall en svensk centner af dessa stenkol till smältning minst vara lika med 1!3 svensk tunna träkol. Stenkol från grufvor, som ligga några hundra fot djupare, skola utan tvifvel vara värdefullare. Såsom vi emellertid nu finna, äro de vanliga skånska stenkolen brukbara till smältning och smidning, likasom de redan begagnas för ångmaskiner, och de skola bli en välkommen hjelp att spara de dyra svenska träkolen. Men det omfång, hvari de kunna användas, skall bero af det pris, hvartill de kunna levereras. De stenkol, man hittills har funnit, smula sig betydligt och skola icke kunna bära omkostnaderna för en synnerligen lång transport. Men nya jernvägar skola bli anlagda för att sammanbinda de skånska koltrakterna med mellersta Sveriges jerndistrikter, oa då skall den svåra frågan om transporten väl blilyckligtlöst.