an alla slag af olyckor ända tills hon icke ängre kunde uthärda ensamheten, utan gick red i den upplysta matsalen för att der afvakta mannens återkomst. Det dröjde likväl länge, och ännu då pendylen slog gina itta långsamma slag syntes han icke till. Då ringde Elfrida och betjenten inträdde. James, hörde du någonting mer än Dawsou om telegramet från Ariscedwyn? Jag kan inte förstå hvad som qvarhåller mr William så länge på Sorel Cottage. Betjenten stängde dörren bakom sig, gick några steg fram i rummet och antog en min som om han haft något mycket vigtigt att meddela. Enligt hvad jag kunde förstå af pigans. uppgifter, så skickades mr Treherne efter i anledning af ett telegram som mrs Henry Treherne i afton mottagit från Ariscedwyn. Ja, ja, det vet jag, sade Elfrida nervöst, men hörde du hvad telegramet innehöll, James? Ja, det var något mycket bedröfligt, mrs — här sänkte an rösten till en hviskning — någon lär ha blifvit skjuten der. Skjuten, skrek Elfrida, uppstörtande från stolen, hvad! dödad, James? Hvem? Gamle mr Treherne? Åh nej, mrs, inte gamle mr Treherne. skulle jag tro, men pigan visste inte riktigt hvem det var. Fruntimmerna voro rysligt oppskakade och pigorna hade hört att ett mord blifvit begånget på Ariseedwyn, men de visste inte hvem den mördade var. Miss Agnes hade just talat om gamle mr Treherne, så att det är inte han. Skall jag servera middagen, mrs? Nej, gade Elfrida, nära att svimma, vänta till din hasbonde kommer hem, James, Betjentön dröjde qvar en minut, låtsande