Aftonbladet – 24 augusti 1872, sida 2

den bekante czechiske partiledaren och författaren dr Skrejsowski, hvilken är utgifvare af den i Prag utkommande, på tyska skrifna tidningen Politik. Correspondance Slave för den 17 dennes omtalar denna händelse sålunda: I förgår arresterades den berömde czechiske patrioten Skrejsowski, medlem af landtdagen i Prag, en timme efter sin ankomst till Prag från sitt landtgods Hodkow. Det är svårt att beskrifva det intryck, som framkallats genom arresteringen af en man, som åtnjuter den största aktning bland alla sina landsmän och ären af våra nationella rättigheters modigaste försvarare. — Enligt Wientidningarna är Skrejsowski anklagad för förskingring af ett beloppp af 30,000 gulden s. k. inseratskatt för i hans tidning införda annonser. Hans vänner ha erbjudit en tillräcklig borgen för penningarna, men Aomstolen har vägrat att sätta honom på fri fot. Det tysk-österrikiska författningspartiets organer inom pressen — framför allt Neue freie Presse — begagna med skadeglädje detta tillfälle till salvesefulla betraktelser öfyer czechernes demoralisation. Då ett presidentval nu förestår i Nord amerika, hvars utgång med spänning motges i alla civiliserade länder, torde några detaljer angående sättet för sådana vals hållande icke vara utan intresse för våra läsare, Tisdagen efter den första måndagen i November hållas elektorsvalen, i hvilka hvarje medborgare, som fyllt 21 år och eger rösträtt vid valen till den talrikare afdelningen af sin stats legislatur, eger att deltaga. Hvarje stat väljer lika många elektorer som det sammanlagda antalet af de medlemmar den sänder till unionens senat och representantkammare. Ingen stat väl jer sålundafmindre än tre elektorer (emedan hvarje stat har senator och minst en representant i unionskongressen), och den folk rikaste staten Newyork väljer 35 elektorer. Hela valmannakollegiet kommer denna gång att utgöras af 366 elektorer, så att en kan didat för att blifva vald måste ha 184 röster. Vid förra presidentvalet var elektorernes afital endast 317. Staterna äro vid i fråga varande elektorsval icke fördelade i flere valdistrikter, utan i Newyork t. ex. sätter hvarje medborgare 35 namn på sin valsedel. Elektorerne för hvarje stat sammanträda sedan i statens hufvudstad och afgifva sina röster till president och vicepresident, Röstsedlarne insändas till unionens hufvudstad och öppnas och räknas i Februari följande år i kongressens närvaro. Den, som har absolut pluralitet (mer än halfva röstantalet) är vald. Om ingen har absolut pluralitet, väljer kongressen en af de tre, som ha största röstantalet. Ehuru pre sidentvalen ske genom elektorer, ha de likväl faktiskt antagit karakteren af direkta val; ty de särskilda partiernas konvent utse på förhand sina elektorer och hvarje elek: tor, som väljes, har sålunda redan förbundit sig att rösta för sitt partis president och vicepresidentkandidat. Då man känner utgången af elektorsvalen, är således i och med detsamma presidentvalets utgång gifven. I Mexiko tyckes lngnet vara, fullständigt återstäldt. General Rocka har tillsändt presidenten Lerdo ett telegram, enligt hvilket alla insurgentchefer dels sträckt gevär och underkastat sig, dels mottagit den af regeringen erbjudna amnestien. ,