Exkejsar Napoleöti; hvilken under någr: dagåt. befunnit sig i Brighton, emottog et besök af en af Daily Telegraphs korrespon denter, hvilken i ett bref till nämnda tid ning redogör för det samtal, som derunde! uppstod mellan kejsaren och den krets a personer, af hvilken han för tillfället om gafs. Då derunder ett par af de främsg på den politiska dagordningen stående frå gorna afhandlades och det kan vara af et visst intresse att erfara huru denne en gång så mäktige och framstående politiker bedö mer de samma, meddela vi här den del a samtalet, som särskildt vänder sig kring po litiken för dagen: Tillät mig fråga, sire, sade en af säll skapet, huruvida ers majestät anser ati furst Bismarck varit så angelägen om att de tre kejsarne skulle sammanträda blott och bart för att isolera Frankrike och för lama det så mycket som möjligt? Det är omöjligt för mig att veta, sva rade kejsaren, hvilken den egentliga afsig. ten är med de tre kejsarnes möte. Om ni antager, att Frankrikes ställning kan komma att utgöra ett vigtigt öfverläggningsämne för konferensen, bör ni också taga i betraktande detta lands verkliga ställning i närvarande ögonblick — huruvida den nu varande regeringens sätt att gå till vägå, uti sig innebär något, som kan tjena Tyskland till förevändning för de försigtighetsmått, ni anser det ämna vidtaga. Sire, anmärkte en engelsman, det måste förefalla Tyskland nästan som en visshet, att Frankrike aldrig skall foga sig i de olyckor, som hemsökt det — att det appbjuäder alla sina krafter att hämnas den skymf, som tillfögats det — och att följaktligen Thiers fredliga förklaringar måste ippskattas i enlighet dermed.