Aftonbladet – 24 augusti 1872, sida 2

Eskaderöfningarne. I I går afton uppkom och ankrade på Stockblms ström en svensk eskader, bestående f icke mindre än sjutton örlogsmän, Denna ör våra förhållanden ansenliga sjöstyrka lar under de senare dagarne utfört större nanövrer i Stockholms skärgård, om hvilka vi äro i tillfälle meddela några uppgifter, då n korrespondent för vårt blad under denna id åtföljt eskadern. Innan vi öfvergå till en redogörelse för iennes förehafvanden under de senaste dasarne, torde vi dock böra förutsända en kortattad öfversigt af verksamheten under den öregående tid hon varit samlad och några rd om syftemålet med dessa hos oss till in omfattning och karakter ovanliga öfingar. I sistnämnde hänseende torde saken gelast blifva klar för läsaren, om vi säga, att skaderöfningar hafva för marinen enahanda ippgift och betydelse som de hos oss isynwerhet under senare år mera regelmessigt i oruk komna fälttjenstöfningarne hafva för wrmön, Dessa ha, såsom man vet, till än lamål att vänja befälhafvarne för mindre utdelningar att operera tillsammans med anIra afdelningar och andra vapenslag, under förhållanden, så nära som möjligt liknande lem, ett verkligt fältlif erbjuda, samt tilllika och måhända företrädesvis, att bibringa lem, som skola hafva ledningen öfver det hela och öfver större afdelningar, vana vid handterandet af betydligare truppmassor på rörlig fot och erfarenhet af alla de omsorser, som dermed äro förbundna — en vana och erfarenhet, som icke vinnas på exercisfältet, och som icke ersättas af förmågan att der kommendera ett kompani, en bataljon eller en brigad på ett än så oklanderigt sätt. . Ungefärligen enahanda är förhållandet till sjös, En officer kan känna och på ett utmärkt sätt fylla sina åligganden ombord å ett fartyg och förstå att väl manövrera detsamma, då han är lemnad åt sig sjelf och icke har något annat än det egna fartyget att tänka på, men likväl sakna vana att samverka med andra fartyg under olika omständigheter; och framför allt kan det icke begäras, att de, som skola hafva ledningen af ett större eller mindre antal fartyg, skola kunna på ett nöjaktigt sätt lösa denna uppgift om tillfälle aldrig lemnas dem till praktisk öfning i detta hänseende. Såvida en marin skall blifva fullt effektiv och desa befäl fullständigt utbildadt, torde derföre eskaderöfningar få anses i det närmaste lika nyttiga och oumbärliga för marinen som fälttjenstöfningar för armån. Synnerligast blir detta fallet, om eskaderöfningarne erhålla den praktiska och för vår marins operationsfält lämpade riktning, som denna gång synes ha varit händelsen. Man bör nemligen icke dölja för sig, att en eskader kan, om den hufvudsakligen egnar sig åt utförandet af effektfulla evolutioner, lika väl missbrukas till paradezercis som någonsin en brigad eller en division tilllands, Af den öfversigt öfver den i år utrustade svenska eskaderns öfningar, som vi nedanför lemna, skall man finna, att de hufvudsakligen och öfvervägande haft till uppgift att bibringa öfning i försvaret af och anfall emot positioner i skärgårdarne, inlopp till hamnar 0. 8 V., eller just den uppgift, som företrädesvis måste tillhöra en för kustförsvaret afsedd marin. Den materiel, som nu står till förfogande, hänvisar också vår marin företrädesvis om icke uteslutande till detta verksamhetsfält. De omstörtningar, som under de sista par årtiondena egt rum i afseende på sjökrigsmaterielen och det ekonomiska nödtvång som de för oss medfört med hänsyn till valet af fartygscerter, kan också sägas hafva numera praktiskt löst den gamla striden mellan anhängarne af den stora och lilla flottan och vi tilllåta oss, medan vi beröra detta ämne, i förbigående uttala den åsigt, att sjöförsvaret, eller, om man så vill, kustförsvaret, skall omfattas af nationens förtroende och representationens omvårdnad desto mer, i samma mån, som den nu inslagna riktningen konseqvent och ärligt vidhålles. Den flottans delning, som en gång under dåvarande förhållanden var en politisk nödvändighet, på det att icke skärgårdsvapnet skulle helt och hållet sättas åsido och råka i lägervall till följd af förkärleken för de stora sjögående fartygen och de stolta men tyvärr opraktiska drömmarne om en marin, tillräckligt stark att kunna på öppna sjön uppträda i rangerad batalj med en fiende, vi möjligen kunna få. att möta, denna delning blir då säkerligen icke längre behöflig. Den redan på dagordningen bragta frågan om de båda uu skilda marinafdelningarnes sammanslagning ånyo, har visserligen icke ännu fått sin lösning; men det torde med afseende derpå förtjena antecknas såsom en händelse, hvilken ser ut som en tanke, att under denna sommars manövrer, hafva materiel och personal, tillhörande de båda afdelningar i hvilka vår marin nominelt sönderfaller, varit på det allra intimaste sammangjutna, såsom man kan sluta redan deraf, att en eskaderchef, tillhörande k. flottan haft till flaggkapten en officer af k. skärgärdsartilleriet. Genom en tillfällighet har dessutom inträffat, att den ena af de båda afdelningar af eskadern, hvilka i Stockholms skärgård opererat mot hvarandra, stått under befäl af en kommendörkapten vid flottan, den andre kommenderats af en major vid Skärgårdsartilleriet. Efter dessa betraktelser, framkallade af de iakttagelser vår korrespondent haft tillfälle att göra under några dagars vistande ombord å eskadern, öfvergå vi, till vår redogörelse för hennes sammansättning och verksamhet. Alla till öfning i våra egna farvatten unaw innavaranda Aannimar ntrigstada ArElnyg