Aftonbladet – 20 augusti 1872, sida 2

JUCHHISEOTS OCH ICKE tU Wuds lag. Den är ett gudlöst brott mot kyrkans rätt, derför att lekmän vilja tillvälla sig makt öfver en andlig inrättning. Dessutom kunna furstarnes forna rättigheter öfver kyrkan icke. längre göras gällande, Ty då voro furstarne katoliker och kyrkans vänner: nu äro der: emot atheism och öppen fiendskap mot kyrkan regeriongarnas trosbekännelse. Det är lika orättfärdigt som dåraktigt att antaga, att kyrkan skall få sig sitt öfverhufvud tilldeladt af berrarne i det motsatta lägret efter deras eget goåtycke.s Deremot har den italienska tidningen NaZione, en af det liberala partiets hufvudorganer, i en serie uppsatser utvecklat, att de verldsliga makterna, och icke blott såsom hittills Österrike, Frankrike, Spanien och Portugal, utan äfven konungen af Italien och den tyske kejsaren, hafva en bestämd rätt att göra en kraftig protest mot valet af sådana kandidater till den påfliga värdigheten, hvilka icke förefalla dem pas: sande. Det skulle vara underligt, om Tyskland och Italien skulle vara uteslutna från? allt inflytande, då de båda räkna lika många eller flere-katoliker än Spanien och Portugal; och den omständigheten, att den tyske kejsaren är protestant, kan sannolikt icke hafva någon betydelse, enär det icke är fråga om ett sakrament eller något dylikt, hvilket förutsätter en bestämd trosbekännelse, utan om ett borgerligt rättsförhållande, nemligen ett mandat för hans katolska undersåter. Från Rom skrifves till Kölnische Zeitung, att vid de öfverläggningar, som jesuiterne nyligen hållit i klostret del Gesu under presidium af ordens general pater Beckx, fattades det beslutet, att åtskilliga lekmannasällskap eller kongregationer skulle upprättas i Preussen, hvilka sällskap äro bestämda att om möjligt öfvertaga och fortsätta ordens Verksamhet i detta land, der den s. k. jesuitlagens verkställande gör ordens bestånd som religiös förening omöjligt. Dessa lekmannasällskap skulle bära namnen: De förenade brödernas sällskap, Sällskapet för bönen och De goda katolikernes samfund. Det beslöts derjemte att de obemediade medlemmarne af dessa tillämnade sällskap skulle erhålla fast lön, så att de obehindradt kunde akatälla de uppdrag, som anförtroddes åt em, Den i Genua utkommande tidningen Movimento meddelar ett den 2 i denna månad dateradt manifest af Garibaldi. I detta manifest beklagar han först den oenighet, genom hvilken italienska demokratien förspiller sin styrka, Ingen, säger han, bör dagtinga med sin öfvertygelse, men man måste komma öfverens, der det gäller attförsvara fosterlandets högsta intressen. Det som demokratien bör sträfva till och som regeringen under alla omständigheter bör tvingas att gå in på, är afskaffandet af första artikeln i konstitutionen, som förklarar katolska religionen för statsreligion, upphäfvandet af alla andliga korporationer i Rom, obligatorisk, kostnadsfri och konfessionslös undervisning, förbättrande af arbetsklassens ställning, afskaffandet af de indirekta skatterna och införandet af en progressiv inkomstskatt, minskning af förvaltningskostnaderna genom decentralisation, fullständig tryckfrihet, oinskränkt församlingsrätt och slutligen allmän rösträtt med uteslutande endast af dem, som icke kunna läsa och skrifva. Till hvad vi förut meddelat angående det sammanträde franska nationalförsamlingens permanenta utskott höll den 14 dennes och de förklaringar, som vid detta tillfälle afgåfvos af regeringen, kunna vi nu efter Times telegrafkorrespondenser tillägga följande detaljer: Den ende af ministrarne, som var närvarande, var inrikesministern Lefranc. En medlem af utskottet ställde till honom några frågor angående lånesubskriptionen, hvilka af ministern på ett tillfredsställande sätt besvarades. I fråga om generalrådens permanenta utskott förklarade han att regeringen ville söka att upprätthålla jemnvigten mellan dessa komiter och prefekterne, i händelse af differenser dem emellan. Vidare förklarade han, att regeringen ämnade göra allt hvad hon kunde för att förekomma allt slags politisk agitation under lagstiftande församlingens ferier. Inrikesministern interpellerades äfven angående utnämnandet af republikanska prefekter i departementen Rhone och Pyröen6es Orientales. Han försvarade dessa utnämningar. Han konstaterade äfven atten strid rörande en diplomatisk etikettsfråga, som nyligen uppstått med Porten, blifvit på ett illfredsställande sätt bilagd. En militärisk författare Har från Trouville tillsändt Times en berättelse om de rofskjutningar, som under denna tid höllos Thiers och artillerikomitens närvaro. Dessa rofskjutningar företogos med en viss hemighetsfullhet, i det en kordong af soldater Irogs omkring den skans, från hvilken man köt ut åt hafvet. Emellertid vet man, att let som egentligen åsyftades med profven ar att afgöra, huruvida till de nya kanoerna skulle användas brons eller gjutstål. Jet sistnämnda materialet tyckes gifva det yckligaste resultatet i fråga om kanoneras skottvidd, i det projektilerna med behöig placering skola kunna träffa målet på tt afstånd af 7500 metres. Timeskorresponenten anmärker för öfrigt, att hemlighål andet är temligen betydelselöst, ty Reffyes anoner begagnades redan under det sistal riget, och till och med preussarne ha erfrat ett icke ringa antal af dem. Den bonapartistiska tidningen I Ordre reddelar följande om kejsarprinsen: Som ekant är, har drottningen af England tillåit kejsarprinsen att deltaga i undervisnin-s en vid kungliga akademien i Woolwich. ; ör att blifva upptagen måste han dock j 1 örst underkasta sig ett prof, som hufvudakligen omfattar samma läroämnen som lträdesexamen till läroverket i S:t Cyr. Jock är den muntliga delen af examen till n del vidlyftigare. Prinsen skall först beLå ett prof i engelska spräket, hvilket icke lifver särdeles svårt för honom, då han nygen för flere tusen åhörare hållit ett tal. i detta språk. Han måste dessutom unsroeå examen.i två andra lefvande snvåk Ut a