Aftonbladet – 16 augusti 1872, sida 3

hemma för litet hufvudvärk. Ridten skal nog göra dig godt, och nu vill jag att d följer med. Han hade varit så god och efterlåten fö hennes oförnuftiga önskningar, att hon denn gång gerna kunnat bespara honom obeha get att mot sin böjelse medfölja, men der till var hon alltför sjelfvisk och egensinnig Han beredde sig att villfara hennes önskan då onkeln hejdade honom. George! du skall inte rida med i dett: solbadd, det skulle kanske göra dig riktig sjuk. -Helene, hur kan du vara så envis Du ser ju att George inte mår väl, och di får nog rida med honom i morgon, Hufvudvärken var icke något blott och bart föregifvande, utan plågade verkliger George till en rätt hög grad, men det va: ändock med en nästan urskuldande ton, som han vände sig till sin hustru och sade: Jag känner mig ganska illamående, H6 låne, skulle du inte bara för i dag vilja rida utan mig, min snälla vän? 3 he Han stod med sin hand på hästenshetsel under det han talade, men hon försökte rycka det undan, kkr SÅ Tag bort din hand, George, Badö med vresig otålighet utan att besvarn fråga, jag kan ju inte vända eljestoMen han höll ännu hästen qvar och sade zodmodigt: Höelene, gif mig en kyssinnan lu rider. Hon lutade ned sitt ansigte, tätt fördrayet af en slöja. Inte genom floret, sade han. Då bryr jag mig inte om det, syärade 10n snäft, ty jag kan inte besvära mig ned att taga ur knappnålarna, Kom nu, norfar, låt oss inte sitta här och hänga ela morgonen,2