Aftonbladet – 16 augusti 1872, sida 2

YES URALLOLA den 16 AugustL!: I Nordamerika blifver agitationen i nledning af det förestående presidentvalet ör hvar dag starkare. Af korrespondenser rån Washington och Newyork till tyskal idningar framgår för öfrigt tydligt, attj. törre delen af den tyska befolkningen, som örut stod på Grants sida, nu gått öfver till let demokratiska partiet och ställer sig unler Greelys fana. Tillika framhålles, att lemokraternes nuvarande program (som först uppstäldes af de liberale republikanerne på konventet i Cincinnati) är lika liberalt som republikanernes, och framför allt att det icke mer är fråga om någon fiendtlig motsats mellan nordoch sydstaterna. I en korrespondens från Washington af den 15 sistlidne Juli till Augsburger Allgemeine Zeitung heter det: Programmet från Cincinati är i alla väsentliga punkter detsamma, som blifvit uppstäldt af republikanerne i Washington. Ännu märkligare är det faktum, att demokraterne och i synnerhet f. d. rebellerfie i sydstaterne valt Horace Greely, fordom deras mest afsvurne fiende, till sin kandidat till presidentvärdigheten. Horace Greely var stiftaren af det republikanska partiet, slafveriets orubblige motståndare; han och hans New-York Tribune, den inflytelserikaste tidning i Förenta Staterna, voro de mest deciderade motståndarne till demokraterne och rebellerne, och desse ha varit utsatte för de häftigaste angrepp och de känbaraste politiska nederlag från Greelys och Tribunes sida. Under det nu Greely fasthåller vid sin principiella ståndpunkt — frihet och jemnlikhet — har den amerikanska demokratien för ögonblicket höjt sig till Greelys ståndpunkt och väsentligen adopterat honom såsom sin kandidat, emedan hon genom hans bekanta humanitet, som icke lemnar något gifvet löfte ouppfyldt, hoppas kunna åstadkomma en försoning mellan Norden och Södern och kunna afhjelpa den blodiga söndringen mellan båda delarne af unionen. Greelys kandidatur är ett märkligt faktum; ty ännu för kort tid sedan sökte det demokratiska partiet införa ett modernt negerslafveri och göra den racen till den enda berättigade kasten inom republiken. Denna anakronism är nu aflägsnad. Nu stå således Grant och Greely gent emot hvarandra såsom motkandidater för det demokratiska och republikanska partiet. Då båda partiernas program icke skilja sig i principen, och båda partierna ärligt förpligtat sig att betala nationalskulden, så är valstriden af rent personlig natur, och derföre saknar icke pressen skymfiga tillmälen mot båda kandidaterne eller karrikatyrer och smädeskrifter. Greelys styrka beror förnämligast på sydstaterna, hvilka helsa honom såsom den humane messias, såsom befriaren från det politiska förtrycket, och på den stora jordbrukande befolkningen på landet, hvilken såsom ifrig läsare af hans Tribune på visst sätt har honom att tacka för sin politiska uppfostran och bildning. Grants styrka be ror på den fasta organisationen af det republikanska partiet, hvilket ostridigt varit det progressiva elementet under de sista 16 åren och genom sina stordåd, upprorets undertryckande, slafemancipationen, nationalkreditens häfdande och alla medborgares lik: ställighet i rättigheter vunnit ett stadgadt förtroende hos folket. Resultatet af denna valstrid, som nu först börjat, och som skall fortfara ända till den 5 November detta år, kan ännu icke förutsägas. På båda sidorna så väl inom pressen som på offentliga möten öfverallt i landet råder den lifligaste rörelse, och denna lifliga agitation är det medium, hvarigenom det amerikanska folket får sin politiska uppfostran och bildning samt noggrann kännedom om alla allmänna frågor. Den tyska befolkningen i Amerika är söndrad under denna valstrid. En liten del af densamma förkastar af rent personliga grunder båda kandidaterna. En annan. del de s. k. radikale — hvilkens organ är Carl Heinzens tidning Pionier, ämnar afgifva en resolution för presidentskapets af-. skaffande med det tillägg, att delningen af statsmakterna och upprätthållandet af jemnvigten dem emellan är en föråldrad illusion, och att, likasom förstånd och vilja, vilja och handling, beslut och utförande böra gå hand i hand, så bör äfven folkets hela suveränitet ha ett uttryck i alla statsmakternas förening i dess verklige lagstiftningsagenters händer, och derföre bör exekutivmakten endast vara ett administrativt kongressutskott. Från Newyork meddelas, att expresidenten Andrew Johnson hållit ett tal till förmån för Greelys kandidatur. — Underrättelsen om det demokratiska partiets seger vid guvernörsvalet i Nordcarolina har visat sig vara förhastad. Enligt senare underrättelser har nemligen icke Merrimon, det demokratiska partiets kandidat, utan den hittillsvarande guvernören Caldwell, till hörande det republikanska partiet, blifvit vald. Demokraterne påstå att underslef egt rum vid valet och ämna öfverklaga detsamma. I alla händelser var det republikanska partiets majoritet obetydlig. — Enligt senaste folkräkning uppgår Förenta Staternas folkmängd nu till 382 millioner. t 1 E 1 1 s Rörande det af oss förut omnämnda upprorsförsöket i Portugal meddelar en korrespondent från Lissabon till Independance några närmare upplysningar. Korrespondentens skrifvelse, som är daterad den 2 dennes, har följande lydelse: Det har i dessa dagar timat vigtiga händelser i vår hufvudstad. Regeringen underrättades om, att en sammansvärjning skulle utbryta, som gick ut på att afsätta dynastien och störta författningen för att