Aftonbladet – 15 augusti 1872, sida 3

he VVez6 t. Mi 4 . R FR 2 . 5 eÖi wi FB: -, H mina B Ö NR . S: SS HR hå (eg w BRBRSES 281 (82 2 Se sell a SV sEEcjS,lean ap sees! Rol 38 JE2 Root lake a ss CJ 2 (ERE I 2 s 3 St pg bå rd e ov aevasn 2a8282e8 fv )52 SKESeuy 2 Ag Sö Eg BETA (2 OS 2 Do Fe PREER3BER 2e8882 2 15E Pa TE pe sl pl Tr kd s HL TSTSTHTPTES LIN Ii de Sveriges och Norges handelsoch sjö fartsförbindelser ned utlandet är 1871, enligt officiella berättelser. Frankrike 00 Den direkta importen från Sverige till Frankrike uppgick till ett värde af: 1869 21,109,940 francs, 1870 23,262,400 francs och 1871 18.410.250 francs, hvaraf med svenska fartyg införts för 8,187.900 francs, samt med norska fartyg för 10.222, 350 francs. Den direkta exporten till Sverige från Frankrike uppskattades till: 1869 5,278,000 francs, 1870 5.714,800 francs och 1871-2,663,190 francs, hvaraf med svenska fartyg utfördes för 2.101,191 francs, samt med norska fartyg för 562.000 francs. 4 Den direkta importen från Norge till Frankrike uppgick till ett värde af: 1869 13,313,552 francs, 1870 11.488.712 francs och 1871 9,120.710 francs, hvaraf med svenska fartyg införts för 3,500 francs. Den direkta exporten till Norge från Frankrike uppskattades till: 1869 5,426,848 francs, 1870 3,966,928 francs och 1871 1,958,021 francs. Bordeauz. Till detta konsulsdistrikt ankommo under 1871 39 svenska fartyg om 3.616 nyläster, af hvilka med last 36 om 3420 nyläster. Från distriktet afgingo 38 svenska fartyg om 8498 nylästers drägtighet, af hvilka med last 27 om 2051 nyläster. Af norska fartyg ankommo 168 om 20,860kommersläster, af hvilka med last 155 om 26,027, kommersläster. , Af norska farty; atgingo 156 om 24,778!, kommersläster, af hvilka med last 66 om 8448 kommerläster. ; RN Importen från Sverige till distriktet uppskattades till 2,907,000 francs mot 3,834.300 francs år 1870 samt exporten till -Sverige till 1,192,300 francs. Importen från Norge beräknades till 1,954,600 francs mot 2.749.800 francs år 1870 samt exporten till Norge till 837,050 francs. Angfartyg under svensk och norsk feg hafva år 1871 för första gången visat sig i Bordeauxs hamn, hvilken 11 gånger besöktes af 6 svenska och 1 norskt ångfartyg, hvilka samtliga erhöllo ganska fördelaktiga frakter. I allmänhet finna ångfartyg alltid sysselsättning i denna hamn. sedan deras frakter äro lika billiga som segelfartygens. Calais. Till detta distrikt ankommo 14 svenska fartyg om 1242 nyläster, af hvilka med last 14 om 1242 nyläster. Från distriktet afgingo 14 svenska fartyg om 1242 nyläster, alla i barlast, Af norska fartyg ankommo 222 om 26,663 kommersläster, alla med last. Af norska fartyg afgingo 222 om 26,663 kommersläster, alla 1 barlast. Importen från Sverige till Calais distrikt beräknas 1871 till 2,597,000 fres mot 3,754,588 fres 1870 samt från Norge till 1,974,000 fres. Den stagnation i handeln med trävaror, hvilken man fruktade skulle blifva en följd af kriget, har lyckligtvis ej inträdt, ett förhållande, som lägger i agen de solida egenskaperna hos de franska handelshus, som befatta sig med denna affärsgren. De högre pris, hvartill trälaster från norden detta år noteras på marknaden, har deremot något tillbakahållit de franska köpmännen, hvilka i allmänhet intaga en afvaktande ställning tills det visar sig om dessa priser hålla sig uppe. En annan omständighet, som äfven verkat hämmande på trävarahandeln, är de af de svenska och norska köpmännen EE åtgärder för att skydda sig för förluster i följdraf derå fluktuerande agiot. Det torde likväl vara alk pes att konsumtionen af trävaror innevarande år kommer att blifva särdeles stark. Importen af jern från Sverige har 1871 varit mindre än föregående år, dels i följd af kriget, dels i följd af brist på lägenheter till Calais, hvadan en stor del.af det svenska jern, som annars brukat ankomma dit, i stället expedierats öfver AAA till det inre af landet. Konsumtionen af dessa varor har varit ganska liflig och orsakat en ännu fortfarande prisstegring. Calais har detta år gifvit ett föredöme, som vore väl värdt. att efterföljas i öfriga franska hamnar och som helsats med tillfredsställelse af den iutländska skeppsfarten, det nemligen, att hädanefter ställa sig till efterrättelse de i certe partier aftalade vilkor, äfven när de strida v.ot coutumer. Denna förändring har redan kömmit den svenska och norska sjöfarten till godo, idet att ej obetydliga belopp blifvit uthetalade för öfTrigger ängar, någonting förut i Calais okändt. Det kan i anledning deraf vara möjligt, att en del af sjöfarten på Calais drager sig till någon af de nordfranska hamnar, der betalning för ut verligge-dagar ej kommer i fråga, men såsom ersättning kan man vänta, att en betydlig del af de trävaror från norden, hvilka förut från belgiska hamnar förts pr jernväg till detinre af norra Frankrike, skola söka sin väg öfver Calais, sedan frakterna på de belgiska jernvägarna numera blifvit betydligt förhöjda. En särskild uppmärksamhet förtjenade de betydliga fiskerierna i Calais och Boulogne — summor, hvilka år från år allt mera utvidgas. I Oalais finnas omkring 106 däckade fiskebåtar om 30 40 tons drägtighet med 6 eller 7 mans besättning, egentligen afsedda för silloch makrillfisket, Man kan göra sig en föreställning om fiskeriets betydelse af den omständighet, att i Calais årligen försäljes nära 2,000,000 kilogtaramer färsk fisk, hvaraf två tredjedelar sändas med jernbana till det inre landet, förnämligast till Paris. Från de engelska hamnarna, vid kanalen, Yarmouth, Lowestoff m. fl., införas vanligen om hösten till Boulogne åtskilliga laddningar opackad sill för att bespara tullen för fastager-och laken, hvilken uppgår till 10 francs för 100 kilogr. bruttovigt. eräknades tullen för nettovigt, skulle man sannolikt kunna påräknä en betydlig afsättning af sill från Sverige och Norge till Boulogne, På senare tider har man i Boulogne börjat göra bruk af ångmaskiner för att upptaga notarna i fiskebåtarna, hvarigenom ästadkommes on betydlig besparing i tid och arbetsstyrka. På båtar af 60 å 70 tons nyttjas ångmaskiner om 4 hästkrafter, hvilka kosta 5 å 6 francs. Man ämnar nu utrusta större fartyg, försedda med maskiner om 8 å 10 hästkrafter, afsedda på en gång för rio framdrifvande och notarnes uppta gande. bar SPE