Aftonbladet – 15 augusti 1872, sida 3

VINSL DOIa UCBBULUIN Vara vINTavAlNR vBBVINYV till bemödande i denna riktning, då man besinnar, att omkostnaderna för kolens brytning och uppfordring icke lära komma att öfverstiga 50 öre pr tunna på jernväg eller i hamn, hvilket äfven med vanliga låga kolpriser måste lemnastor vinst. S ERS Rättegångsoch Polissaker. Schlosska målet förevar åter i dag å rådhusrättens fjerde afdelning. Svaranden, grosshandlaren M. Schloss, infann sig personligen, i rättegången äfven nu biträdd af vice häradshöfdingen O. A. Beckman. Såsom åklagare fungerade fortfarande t. f. stadsfiskalen Eckerström. Efter skedd justering af förra rättegångsdagens protokoll, mot hvilket ingen anmärkning gjordes, anmälte allmänna åklagaren, att han ville göra angifvelse mot svaranden med anledning af ett mottaget bref jemte fullmakt att åklaga grosshandlaren Schloss och uppläste åklagaren början af samma bref, ungefärligen af den lydelse: att en handlande A.B. Pet tersson i Sala år 1870 den 9 December med en bergsmah Fromell till hr Schloss afsändt; ett parti lump om 1100 skålpunds vigt och ett parti ben om 381ispund. Vid vägningen här, fortsätter brefskrifvaren, yttrade Fromell, att rär varan skall skickas till Schloss, så behöfs god vigt, ty om jag kommer, så hinner det ändå inte till, den... Hr ordföranden tillät ej vidare uppläsning af hr Petterssons bref, utan tillfrågade åklagaren om han vore beredd att göra angifvelse mot hr Schloss, och förklarade åklagaren sig villig göra bestämd angifvelse mot svaranden både såsom allmän åklagare och såsom ombud för brefskrifvaren, med yrkande om ansvar för uppsåtligt begagnande af oriktiga vigter, och förmälde sig åklagaren dessförutom hafva erbållit en mängd upplysningar om att hr Schloss, utom i de under detta mål förekommande fall, begagnat oriktiga vigter vid upphandling af hudar, lump och ben, och förklarade sig åklagaren ämna åtala hr Schloss för allt detta. På vidare förfrågan af ordföranden svarade åklagaren att ban ville till en början inskränka sig till tvenne angilfvelser, utom den nyss nämnda, nemligen af en handlande Björkman i Upsala och grosshandlarefirman Thorman Högström i Stockholm; Hr Schloss, härom tillfrågad, förklarade, att, hvad hr Björkman angick, hade svaranden under den uppgifna tiden ej haft några affärer med honom, utan hade dessa afslutats lång tid förut, och, hvad sist. nämnda firma rörde, hade detta gällt artikeln hudar och förmälde svaranden i afseende härå, att det ofta hände att sådana levererades såsom torra, utan att de voro så beskaffade och då vore det vanligt att säljaren ingick på en öfverenskommen rar batt. Rättegångsbiträdet yttrade att det vore mycket lätt att göra anmärkningar, men det kunde ofta vara ganska svårt att bevisa desamma och han anhöll att genom vitnen få upplysa huru det kan tillgå att säljaren får mindre betaldt än han sjelf beräknat o s. v. Härefter förekallades såsom åberopade vitnen handlanden N, F. Siden, bokhällaren hos hr Schloss J. Larsson och drängen A. J. Danielsson. Som den sistnämnde mottagit städsel förinnehafvande tjenst mot månadspenning hos hr Schloss till instundande Oktober månad och åklagaren, med förklarande att, ehuruväl han ej kunde se att detta hade någon inverkan på målet, han likvälej ansåg sig böra för sin del medgifva honom rätt att vitna och slutligen svaranden, deruti af rättegångsbiträdet styrkt, afstod från hans hörande, förklarade hr ordf. att han ej vidare behöfver inför rätten vara närvarande. Hand: landen Sidn meddelade, att han i åtta år haft affärer med svaranden och hade un. der denna tid merändels sjelf levererat varorna men alltid, antingen sjelf närvarande eller icke, erhållit hvad honom med rätta tillkommit, Han upplyste derjemte att det plägade så tillgå, att lämpligt afdrag oftast skett när nyslagtade hudar lemnats, ehuru det också händt att den som lemnat hudar fått betalt för full vigt, ehtri anmärkning från vägarens sida skett. Vitnet tillade att svaranden någon gång varit närvarande när främmande person levererat varor och då hade händt att hr Schloss, när dessa ej velat ingå på någon rabatt, ehuru de lemnat färska — och sålunda tyngre — hudar, bedt dem att återtaga varan. Vitnet uppgaf sig under senare åren hafva haft affärer med svaranden till-belopp af 60 å 70,000 rår årligen. Vitnet Larsson upplyste, att han ej hade sina göromål på magasinerna, men meddelade, på framställning af ordföranden, att han hade hört omtalas att afdrag vid liqvid skett vid tillfällen då sämre vara levererats. Ordf. tillfrågade derefter svaranden om huru frakten vid export uppgjorts, och besvarade hr Schloss denna fråga sålunda, att detta berott på öfverenskommelse med skeppsklarerare eller skeppare om huruvida varan skulle vid afsändving vägas i svensk eller tysk vigt. Och lemnade hr Schloss,.i sammanhang härmed, tvenne intyg från skeppsklarerarne Carlsson samt Olsson Wright, af hvilka det förstnämnda gaf vid handen att från hans sida ingen vigtanmärkning förekommit mot hr Schloss samt det andra, att stundom vid befraktningar tysk vigt förekommit. Åklagaren begärde härefter 14 dagars anstånd för förebringande af bevisning; hvilket rätten beviljade, med afslag å rättegångsbiträdets begäran om att hr Schloss, mot åklagarens bestridande, skulle då fål infinna sig genom ombud. — Förtullningsmål. Torsdagen den 25 i förl. j. månad förevarå Stockholms rådhusrätts afdelning för tullmål ett mot grosshandelsfirman G. Sommelius komp. anhängieejordt åtal, sedan firman den 1 i samma månad hit bekommit 1957 fat petroleum från Newyork, hvilket parti firman vid tullbehandling angifvit såsom å petroleum, ehuru detsamma vid verkstäld kemisk undersökning. befunnits utgöra en blandning till ?;:delar af raffinerad pe-l troleum (Naphta) samt endast ;:del rå petroleum. I: Partiet blef i sin helhet af vederbörande seqvestreradt. Då målet förekom inställde sig å svaran-: dana väonar firmang chef oraseh AA EA Vals