Aftonbladet – 15 augusti 1872, sida 3

Article Image
Våra stenkol. Det faktum att priset på stenkol i England under de senaste månaderna stigit till den grad som ingen för ett par år sedan kunde. förutse eller ana, och ännu ouppbörligt stegras, är i sanning egnadt att uppväcka allvarsamma betraktelser. Vi hafva under en lång följd af år, under hela utvecklingsperioden af vår inhemska industri, blifvit vande att anse den oafbrutna tillgången på engelska stenkol och cokes såsom ett materielt axiom, hvilket icke af några förhållanden kunde rubbas; men man behöfver nu endast läsa snart sagdt hvilken engelsk tidning som helst för att känna sin tillit i detta hänseende på ett oroande sätt skakad. De flesta bland oss hafva troligen knappast egnat en tanke åt, mycket mindre gjort sig reda för, hvilka följder som skulle inträffa om engelska regeringen funne sig föranlåten att förbjuda exporten af stenkol. Månne våra jernvägar kunde trafikeras? Månne våra ångbåtar kunde fortsätta sina turer? Månne våra industriella etablissementer kunde fortsätta sin verksamhet? Månne de otaliga dagliga bestyr, hvilka grunda sig på begagnaändet af ångkraften kunde obehindradt fortgå? Svaret på dessa frågor är lätt funnet och man kan i sanning knappast göra sig en föreställning om det gränslösa elände som skulle medfölja ett dylikt tillstånd. Det är möjligt att mången tröstar sig med att det icke är så farligt, att stenkolsprisen skola falla och att allt snart återgår till sitt förra skick. Men man bör icke göra sig för säker, ty ett exportförbud är verkligen icke blott möjligt utan till och med icke så alldeles osannolikt. Att ett mäktigt parti i England arbetar derpå är utan tvifvel. Detta parti påstår att de en gelska kolgrufvorna icke förmå lemna mera kol än som behöfves för den inhemska jerntillverkningen och Englands öfriga mångsidiga industri, och man måste erkänna att de anföra starka skäl för denna åsigt. De säga bland annat: Vi producerade förlidet år cirka 117 millioner tons stenkol, deraf omkring 11 millioner exporterades till utlandet och resten, omkring 106 millioner tons, förbrukades hemma; men den inhemska förbrukningen tilltager alltjemnt, hvaremot svårigheterna att upptaga kolen ur grufvorna, hvilka oupphörligen måste sänkas djupare till nya kollager, alltmera och i en oroväckande grad ökas. -Under det manfordom upphemtade kolen från grufvor, hvilkas djup endast undantagsvis öfversteg 1000 fot har man nu grufvor af nära 3000 fots djup der temperaturen, hvilken som man vet tilltager med djupet, är 34 grader Celsius De säga att de exporterade 11 millionerna tons ganska väl behöfvas hemma och ändock intet blir nog att fylla behofvet. Hvilka slutsatser man än må draga häraf, det säkra är att en allmän agitation råder härom i England, och att stenkolsfrågan der afhandlas vida mera än hos ess, likasom man finner att borrningar för att upptäcka nya stenkolsbäddar der pågå på otaliga ställen, utan att det fallit någon -enda tidning in att håna eller nedsätta dessa bemödanden. Men om vi också fortfarande skulle få hemta stenkol från England, så kan man.

15 augusti 1872, sida 3

Thumbnail