Du undskyller dig med en lögn, fortfor han utan att släppa sitt tag, detta är följderna af umgänget med din älskvärda syster Grace. Du sätter dig upp emot din mansslägtingar — tro inte, att jag inte mycket väl har reda på ditt beteende mot min mor och mina systrar — du lär dig att trotsa mig och anse dig sjelf som den mest olyckliga och bekiagansvärda hustru, Men detta skall ha en gräns. Jag skall låta din så mycket beprisade gamle far och den ljufva hypokriten Grace veta, att de inte behöfva komma hit mera, för att lägga hyende under dina skötesynder och hjelpa dig visa missaktning för mina anhöriga och uppmana dig att vara motsträfvig i uppfyllandet af mina önsknin gar. Hör du hyad jag säger, Elfrida, sade han, hårdt skakande hennes arm, Ja, jag hörs, svarade hon, nära att svimma; men jag vet också, att du har orätt i dina påståenden. Icke ens fruktan för den hand, som var upplyftad öfver hennes hufvud och som nu i ett tungt slag nedföll på hennes svigtande skuldra, kunde afbålla henne ifrån detta yttrande. Gå upp på ditt rum, sade han, skuffande henne mot dörren; då du uppför dig som ett barn, skall du också blifva straffad som ett sådant. : Då hon utan ett ord till svar, en klagan eller eng en suck, åtlydande hans befallning lemnade rummet och han hörde dennes. dröjande steg långsamt gå uppför trappan, svalnade betydligt hans första skadeglädje, och ehuru lågsinnad han var, kunde han ej undgå att för sig sjelf erkänna, att han betett sig som en usling. Han harmades så mycket mer på henne derföre, att hon fre: stat honom till ett dylikt utbrott af vrede. (Forts.)