Aftonbladet – 12 augusti 1872, sida 2

der skulle snart vissna, om hon gaf sitt hjerta till en man så litet fästad vid henne, som George Treherne vid sin brud. Bäst som hon stod och blåste på elden, så att den flammade kring tpannan, i hvilken vattnet redan började koka, inträdde modren hastigt och sade: Se här, Bessie, ha vi vi far. Det måtte frysa på i natt, ty jag hörde hans steg på långt afstånd och han har någon med sig, troligen Drayton eller Stokes, ställ dörren öppen, Bessie, pappa tycker om att bli väns ligt emottagen. God afton, min flicka, sade fadern, då Bessies strålande ögon helsade honom välkommen, när man har varit ute en sådan här kall afton, är det en riktig lön för alla mödor att komma hem till en treflig brasa. Mamma, har du en kopp t6 för mitt främmande? hvarpå han bad sin följeslagare stiga in. Det var icke någon af de personer mrs Wyatt hade förmodat, utan fullkomligt en främling för dem. Ja bevars, Wyatt, var hennes vänliga svar; för dem du önskar har jag alltid ett varmt mål. Kom in, min vän, och välkommen, tillade hon, då mannen inträdde, qvällsvarden skall bli i ordning i rappet. Den tilltalade svarade endast ett hjertligt tack och syntes nästan förlägen öfver den vänlighet, med hvilken ban blef emottagen. Han hade aftagit mössan och stod, oaktadt deras uppmaningar att stiga fram, ännu qvar vid dörren. Hans anletsdrag, ehuru mycket solbrända, voro reguliert vackra, Slå er ned vid elden, upprepade mrs Wyatt vänligt, det är en kylig qväll och ni måtte vara riktigt genomfrusnpa. Värm er så länge medan jag ställer i ordning maten. Han tog under tystnad en stol och satte sig,