BLANDADE ÄMNEN. Underrättelser från det inre af Afrika. Ett andra bref från dr Livingstone till utgifvaren af Newyork Herald, meddelas i Times för den 29 Juli. Af detta intressanta bref, somär dateradt Sydöstra Centralafrika i Februdri 1872, meddela vi här ett kort referat: Livingstone erinrar, efter en inledning, om att det nu är fem år sedan han efter uppmaning af dåvarande presidenten i Geografiska sällskapet i London, sir Roderick Murchison, åtog sig det värfvet (på egen bekostnad) ätt åter göra en resa i Afrika i afsigt att undersöka vattenbäcknet i södra Centralafrika. Ni skall bli den mansom skall uppdaga Nilens källor-, spådde sir Roderick honom då han reste. Livingstone reste i den tanken, att två år skulle vara tillräckliga för att från kusten intränga till vattenbäcknet och tvärs öfver sjön Nyansa, men erfarenheten skulle visa honom, att han skulle få svårigheter att bekämpa och lidanden och mödor af alla slag att utstå, som han icke hade väntat sig. Af folkslagen i Afrikas inre gifver författaren en på det hela förvånande gynnsam beskrifning och särskildt varnar han för den tron, att kustboerne, som vanslägtats genomett i många generationer fortsatt slafveri få betraktas som--en typ på afrikaner. Medan det långa slafveriet ätven fr sina tydliga spår i, det fysiska ntseendet hos kustboerne med deras låga och tillbxkalutade panna, framstående käkben och starkt utsvående hälar, stå de infödde i nästan heladet inre höglandet lika högt som menniskorna, i medeltal räknadt, kunna sägas göra, hvad utssendet angår. Livingstone berättade t, ex., att han till-fälligtvis var närvarande då alla de högsta cheferne under den store höfdingen Insama, som. bor i landet vester om södra ändan af Tanganyika. sjön, voro församlade för att sluta fred med araber, som hade uppbrännt deras vigtigaste stad, och han försäkrar, att man icke i n gon församling i London eller Paris kan få se mera. fint formade hufvuden och mera intelligenta fysiono-mier. Insama sjelf, som i sina yngre år upp. trädde som ett slags afrikansk Napoleon och tillkämpade sig. stora segrar samt eröfrade många länder, beskrifyes såsom fullkomligt liknande de gamle assyrierne — Nimrod och andra — så som dessa finnas afbildade på de i Ninive utgräfda marmoräntiqviteterna. — Förf. omtalar derefter särskildt qvinnorna i Cazambe, hvilka icke äro svarta, utan ljusbruna, och bland hvilka många se bra ut. Drottningen, Moari a Ngombe, skulle till och med både i London, Paris och Newyork blifva betraktad som en riktig skönhet, skada blott, att ett litet hål genom näsbrosket. till anbringandet af åtskilliga sirater-, vanställer hennes vackra, fint böjda örnnäsa. . Förf. omtalar derefter Rua, ett vidt utsträckt Jand i norr och vester om Cazambe och med en befolkniug, som har mycken likhet med inbyggarne i detta och i Insamas land. Vid den tid, fört. kom till Rua, hade fiendtligheter egt rum mellan ruaner och några arabiska stammar, hvilkas höfding, Syde Bin Habib, under en handelsresa i Raa högeligen hade förnärmat invånarne. Några af dessa släpade han med sig som fångar, och dr Levingstone omtalar här ettrörande drag, som visar hvilken kärlek desså barbarer kunna hysa till sitt land. Då fångarne, som för öfrigt blefvo väl-belkandlade, blifvit förda ut ur landet och Bin Habib lät göra halt vid floden ILualaba, på hvars andra sida landet Rua visade sig i fjerran, blefvo fångarne vid åsynen deraf till den grad gripne af hemlängtan, att under loppet af tre dagar åtta af dem dogo. Livingstone var sjelf vitne till, att ännu flera föllo offer för deras längtan elter deras fria hembygd. Bland dessa var en mycket vacker gosse om 10— 12 år, hvilken, då man frågade honom hvar han kände sig sjuk, lade handen på hjertat och svarade: här. Han blef omsorgsfullt skött, men dog nägra dagar. derefter. Araberne kunde omöjligt fatta anledningen till dessa dödsfall; fångarne hade ju tillräckligt att äta-, sade de. Livingstone gitver derefter en närmare beskrifning på den i hans första bref omtalade platån för vattenbäcknet i Södra Centralafrika. Det är ett med en rik vegetation betäckt högland, som i ett bredt bälte sträcker sig i en längd af omkring. 700. (eng.). mil från vester till öster. Platåns höjd är i allmänbet 4—5000 fot öfver hafsytan och på flera ställen resa sig bergstopar till en höjd af6—7000 fot. På detta högfand uppspringa så att säga otaliga källor, som flyta samman till bäckar, af hvilka åter uppstå stora strömmar om 20, 40 eller 80 yards bredd. Alla dessa vattensamlingar flyta mot midtpunk: ten af en ofantlig dal, hvilken Livingstone antiger vara Nil-dalen. Han sysselsätter sig derefter med Manyuemafolket, som bor vesterut i landet Ujiji, och hvars land blott sällan besökes af de eljest vidt kringresande arabiska köpmännen, emedan inbyggarne der hafva rykte om sig att vara menniskoltere.