— Midsommarsolen på Avasaksa. Signaturen Betula Nana skrifver härom till Norrbottens Kuriren följande: Solen visade sig i hela sin prakt omkring midsommartiden, så nog fingo utländingarne,i synnerhet de som hade mod att klifva uppför Avasaksa, se sig mätta på den. Det har ofta händt och händer ännu, att till och med utländingar, som hafva gjort en längre resa, endast i afsigt att se solen, öfverfallas af modlöshet, när de skola klifva uppför berget, så att de likt maktlösa soldater falla af och slumra vid bergets fot. Den belgiska grefvinnan Cornet, som varit i Paris under belägringen samt derstädes nödgats både äta hästoch råttkött, fann så stora svårigheter vid uppstigandet på Avasaksa, att hon tröttnade på halfva vägen, der hon gjorde den anmärkningen: att det åtminstone borde finnas en trappa på ett ställe, som är besökt af så mycket folk, en önskan, hvari äfyen jag instämmer, Jag anser dock att denna trappa borde byggas af kommunen på Tuppen berg vid svenska sidan, mot on rivga atgift för de klitvande,