Aftonbladet – 31 juli 1872, sida 2

— Dödsfall. I början af denna månad afled i Paris en svensk, hr Henrik Wessberg, som i mer än vanlig grad gjort sig förtjent af och lyckats tillvinna sig tacksamhet och tillgifvenhet af det betydliga antal landsmän, synnerligast af dem tillhörande de industriella yrkena, hvilka under senare år i längre eller kortore tid uppehöllo sig iden franska hufvudstaden. Vi ha vid mångfaldiga tillfällen hört anföras exempel på Henrik Wessbergs rödobogenhet att med råd och dåd bispringa såväl svenskar som öfriga skandinaver, och i synnerhet under den den bårda pröfvotiden, då Paris var inneslutet af de tyska härarne, skall hans allt uppoffrande hjelpsamliet mot landsmännen ha varit höjd öfver allt beröm. Så länge han sjelf hade något, delade han broderligt med dem, och belägringens slut fann honom derför också alldeles utblottad. Den tillgifvenhet och erkänsla, han härigenom förvärfvat, gåfvo sig på ett rörande sätt tillkänna, då hans stoft den 9 i denna månad jordades på den verldsbekanta kyrkogården Pere Lachaise. Mellan två och tre hundra skandinaver — svenskar, norrmän, danskar och finnar — hade slutit sig till sorgetåget och vid griften höllos tal både på svenska och danska språken, tolkande de närvarandes känslor af tacksambet och saknad. Den danske talaren framhöll dervid i synnerhet den lika broderlighet, med hvilken Wessberg omfattade landsmän från olika delar af den skandinaviska Norden. Vi have hört — sade han — hvad den Afdöde var for Alle, som trengte til hans Hjxlp och vi have seet ham modtage en Hyldest fra den Delaf hans Landsmend; som stode hans Hjerte neermest, hvis Glader han delte och hvis Sorger ogsaa voldte han Smerte. Lader mig nu for Eder — Borgere fra vore forenede Fremtidslandes frie og herlige Egne! — her nedplante den Sandhed, at den Afdöde med Retferd og Omhu fredede den store Tanke, som sammenknytter 05,08 at hans Handlinger have vist, at den ej blot bores på hans Laebe, men at den ogsaa Dag for Dag skjöd dybere Rodskud i hans Hjerte. Ligesom han selv har lagt mangen Sten til Margrethes store Gilde-Hus, som vi Nordboer bygge paa, som vi, ved forenede Krefter nok skulle faa under Tag, saa at det staaer fast til Evigtid, lader saaledes ogsaa os i hans Bautasten riste en Rune, som kan vare at lese til sildige Tider, — F. d. direktor musices vid Kal mar gymnåsium J. G. Hendel afled den 7 dennes i den framskridna åldern af öfver 92 år. Född i Pommern 1779, flyttade han 1815 öfver till Sverige; sedermera erhöll han anställning som musikdirektör vid in Ifanteribataljonen af dåvarande Smålands dragonregemente, men flyttade efter erhållet afsked 1821 till Kalmar, der han 1824 er höll fullmakt på den fyra är förut inrättade director musices-tjensten vid gymnasiet.