Ja, jag vet inte. Det arbete jag nu ha! åtagit mig lär inte ge många fridagar, äf ven om jag så skulle önska, och om jag få) någon annan plats, så blir det nog närmar och inte längre från London. John Reads, sade mrs Willis, det ä för Nells skull, som du reser härifrån, de läser jag så tydligt som evangelium. Jag nekar inte dertill, svarade har sorgset. Det var blott en orsak, som hin drade mig att göra det för månader tillbaka och denna har nu tyvärr upphört att finnas till. Nu har jag ingenting annat att lefvs för, än denna flicka, mrs Willis, och jag vet sannerligen inte hvarför jag skulle förtiga det för er, som snart sagdt varit hennes mor. Jag ville just berätta för er, troligen den sista jag ser på detta ställe, anledningen till min resa. Jag har fått reda på hvar hon finnes och mitt hjerta har nu blott en enda åstundan, som jag skall vinna eller dö, och den är, att på hvad sätt som . helst komma dit, der min Nell vistas, och sjelf få tala med henne. Sen för jag henne hit tillbaka, eller också dödar jag både henne och mig. John, du är vanvettig, sade gumman med förfäran. Sitt ned en stund, min gosse, och låt mig språka med dig; men han afböjde på det bestämdaste alla hennes för. sök att qvarhålla honom. Jag skall komma tillbaka hit, till Chelton Marsh med henne som min vigda hustru, oller ock skall jag taga lifvet af oss båda. Detta är min orubbliga föresats, och med lessa ord lemnade han henne. ANDRA KAPITLET. 37 tempesto del mio cor. Juni månad med all sin värma och skön. tet hade nu inträdt; de blomstrande än