Aftonbladet – 25 juli 1872, sida 2

ELFRIDA ELLER KÄRLEKENS FÖRVECKLINGAR) AFP FLORENCE MARRYAT. Det är detsamma, mitt barn, jag har hört det och sörjt mer än nog vid tanken på, att dina bref aldrig blifvit besvarade. Dessutom är jag rädd, att när jag ej mera finnes till, du skall öfverge denna ort och din fars handtverk och söka komma dit, der du kan få underrättelse om och återse denna flicka, Nå, än sen! Du, moder, är den enda, som afhållit mig att inte för länge sedan hafva gjort det. Jag vet det, sade hon, tryckande hans hand. Du, käre, du har varit mig en huld son, Gud vare tack! och just derför förbittras mina sista stunder vid den tanken, att ditt hjerta än en gång skall brista. Än en gång — hvad menar du? frågade han. Hvad lycka kan du väl vänta dig, om du öfverger detta ställe, John, föratt söka Nell Willis? Hon är nu ensförnäm dam, omgifven af unga. herrar och fina fruntimmer. Kan du föreställa dig, att hon skulle lemna dem och all sin grannlåt för att följa dig ? Hvad bryr hon sig öm annlåt, sade han; då hon älskar mig. Skulle jag inte vara färdig att öfvergifva allt, derföre att jag älskar henne? —— — 4) Se A. B. JM 108, 109, 111, 113. 114, 116, 117. 119, 120. 1922--125. 197—188, 140—144, 146, 142-153, 156—167 och 169