Införseln för året 1768, hvarå hufvudI sakligaste produkter bestodo af spanmål, salt, viner, lin, hampa, rått socker, tobaksblad, sulläder, indigo, ull och silke var, jemförd IJmed samma slags produkter år 1870, som följer: År 1768. År 1870. Spanmål: hvete, råg, korn, malt, ärter och hafre: 590.265 tunnor, hvaraf till Stockholm ensamt 378.528 tunnor. Salt: 1,292,156 kubikfot. Införts för 10 mill. rdr, men utförts för 37 millioner. 3,079,920 kubikf. endast af koksalt. Viner: Franskt, Picardon, Bayonne och Poruagis: omkr. 3,000,000 skålp. Lin: 17,090 centner. Hampa: 15,921 centner. Rått socker: 1,686,328 TE. Tobaksblad: 1,197,745 . I Sulläder: 864,805 Indigo: 60,388 TE. Ull: 500,000-5. Silke; 15,277 I. Förtullats på fat 3,503.762 skålp., på buteljer 87,718 k:r. 16.875 centner. H af äfven exporterats. 45,486 centner. Häraf äfven exporterats. 41,467,286 E oraffineradt och 7,975,516 dito raffineradt. 4,524.864 BB — och 1,635,600 E stjelkar, cigarrer och spunnen tobak. Cigarrer exporterats. 622.213 I. Äfven exporterats. 63,606 E. 4,252.983 XT. Yllesaker exporterats. Rått, ofärgadt 26.226 och färgadt 12,560 T samt exp. äfven. År 1771 egde landet 700 handelsfartyg, hvaraf 58 af den storlek, att de voro till-. sammans af cirka 10,000 läster. År 1830 egde landet 1,841 handelsfartyg. af 41,515 nyläster. År 1870 egde landet 3376 handelsfartyg af 107,808 nyläster, hvaraf användes till den utrikes sjöfarten 1463 fartyg om 84,882 nyläster; af dessa voro 1402 stycken seglande och 61 ångfartyg. 1768 års alla tullumgälder i den sg. k. Stora sjötullen vid Stockholm, erlagda för såväl utsom ingående varor, uppgingo till 25 tunnor guld och 95,461 daler siltvermynt eller 2,076,368 rdr. 1870 års införseltull i Stockholm uppgick till 5,558,590 rdr och i Göteborg till 5,130,026 rdr, samt för hela riket samma år 15,782,072 rdr, hvilken summa med 1,737,328 rår öfverstiger den som tulluppbörden år 1869 inbringat. 1871 års tulluppbörd vid Stockholms tullkammare uppgick till hela riket 19,108,609, 7,278,923 rår och för den högsta summa, hvartill tulluppbörden hittills under något år förut uppgått. Vid omkring hafva tiden af sistförflutna sekel, eller 1830, var värdet af landets export 23,823,000 rdr samt värdet af importen 21,790,000 eller tillsammans 452 millioner rdr, 30 år senare eller 1860 var Sveriges inoch utförsel af värde 170 millioner rdr. 9 år senare eller 1869 var Sveriges inoch utförsel af värde 262!2 millioner rdr. Påföljande år eller 1870 var Sveriges inoch utförsel af värde 294,188,000 rår, den största gumma landets inoch utförsel någonsin tillförne uppgått till. Af denna summa är värdet för importen, efter afdrag af myntadt och oarbetadt guld och silfver nära 140 millioner, hvilken summa med nära 7millioner öfverstiger importen 1869. Den högsta importen under något föregående år-är för året 1868, då den uppgick till omkring 1342 millioner. Värdet för exporten 1870 upptages till något öfver 151!2 millioner rdr eller omkring 11 millioner mera än importen för samma år, samt öfver 28 millioner mera än exporten för året 1869. Af 1870 års import från olika länder var den störst från Storbritannien och Irland, uppgående till 31,950,000 rår. Exporten var äfven störst till nämnda land, uppgående till 83,693,000. rdr. Värdet af de år 1870 införde qvantiteter guld och silfver i mynt och plantsår öfverstiger med 733,225 rdr värdet af de samma år från riket utförda dylika metaller i mynt och: plantsar. Hvad särskildt byggnadskonsten affartyg beträffar så känna vi att från äldsta tider hos 038 i norden blefvo Ekstockar förfärdigade af en enda trädstam, hvilken urholkades med eld eller med skaftmejslar; sedermera uppstodo större båtar och fartyg då plankorna sammanfogades. med vedjor och mellanrummen fyldes med mossa. Med dessa färdades man ut på hafvet, stridde mot hvalar och skälar samt öfverdrog sådan farkosten med deras skinn. Stenar begagnades till ankare, tåg förfärdigades-af bast och rötter, samt omtalas segel åf skinn. : Vid en gräfning i Paris 1806 fann man ett fartyg med spikar af trä i stället för jern och som tros hafva varit ett Vikingaskepp från den tid då norrmännen stormade staden 887. Nordboerna ansågos för sin tids skickligaste sjömän och ansågs äfven förstå sig på stjernorna, På Vikingaskeppen inda till 200 man. var roddarnes antal Huru tacklingen var veskaffad vet man föga om, men antagligen anns endast en mast. På det skepp som Harald Hårfager förärade konung Adalsten . England voro seglen af silke, Det präkigaste skepp forntiden vet omtala var det, på hvilket norska prinsen Helge reste till Danmark för att fria; seglen voro guldsticade, masterna förgylda och tågverket pururfärgadt. Förbättringar i skeppsbyggiadskonsten framskredo-långsamt. Under enare hälften af 15:de frhundradet, då kjutvapen kommo i bruk, blefvo skeppen påde större, djupare Jnder Carl XI:s tid och starkare bygda. bygdes inom landet artyg för längre seglingar men ännu fenns j någon teori tili stöd vid byggnadssättet. Geometrerna Boiguer och Euler, hvilka efde i 18:de århundradet hafva först visat let vara röjer att keppsbyggnads ernå någon teori i onsten, men före den oförvätlige Chapmans tid fånns ingen fullkomig tillämpning af teorl utan var det han om utvecklades denna teori och derefter yggde skepp, hvilkas goda egenskaper be-1 jannade läran och hvilkas nroportioner fnll-!v -m rt f fr KR Ork ;