så att svenska varor blefvo utförda till änn längre bort belägna orter än förut skedt Statens inkomster stego år 1620 till 1,800,00 I rdr. . En koloni anlades i Norra Amerika oc I Virginien, som erhöll namnet Nya Sverige men utslocknade fullkomligt i ett senar Atideharf. Under drottning Christinas tid eller 3 1647 afgick ett svenskt skepp till Westin dien och år 1650 utrustades några skepj att handla direkt på Ostindien, Åt såväl rikets handel och sjöfart son örlogsflottan egnades denna tid största om sorger, och synes det i allmänhet varit för hållandet, att då handeln och sjöfarten var som störst och inbragte stora rikedomar, så var örlogsflottan mäktig och i godt stånd År 1651 egde Stockholm 49 handelsskepr om 6619 läster, Göteborg 18 om 1220, Kal mar 14 om 515, Norrköping 4 om 190, Ny köping 1 om 120 och Wisby 1 om 16. Vid ungefärligen mamma tidpunkt eller år 1654 egde landet en örlogsflotta bestående af 50 krigsskepp från 80 till 30 kanoner och alla i godt stånd. . Om vi betrakta landets export och import under Wasaättens regering, så finna vi liksom i närvarande århundrade, att landets förnämsta inkomstkällor voro bergsbruk, boskapsskötsel och skogarne, Spanmålsexport spelade då som nu en betydande roll, då man tager i betraktande den tidens vida mindre folkmängd. Hvad importen beträffar så vägde den tungt på handelsvågen. Under den store rikshushållaren Carl XI:s tid växte sjöfarten till större höjd än tillförne, tillföljd af de kloka mått och steg som togos till dess befordrande, hvaribland den förmån som de svenska skeppen åtnjöto i tullen samt genom att erhålla ny sjölag af är 1667 m. m. r 1661, andra året af denna konungs regering, var antalet af utoch ingående fartyg för hela riket 400, men vid slutet af denne konungs tid räknade ensamt Stockholm 229 och öfver fartyg, hvaribland 79 bevärade 90 så kallade stora Spaniefarare och uti hela riket funnos icke mindre än 800 bevärade handelsfartyg. Sjölagen kallar de skepp bevärade som hade 14 kanoner och deröfver. Skeppen hade förut uppköpts färdigbygda uti Holland och annorstädes, men nu började detta anses obehöfligt och uppmuntrades byggandet af skepp inom landet. Egna skepp inbragte denna tid stora rikedomar i landet och utländska blefvo mera sällsynta i svenska hamnar. Denne konung gjorde äfven till ett af sina förnämsta syften att åter upphjelpa den förfallna örlogsflottan, hvilket företögs efter freden med Danmark 1679; Sveriges ännu förnämsta örlogshamn, Carlskrona, anlades af denne konung och flottan sattes i ett tillstånd, att den icke endast kunde bjuda grannen spetsen, utan äfven gifva Sverige politisk vigt i Europa samt gifva skydd och säkerhet åt den utvidgade handelssjöfarten. Örlogsflottan bestod år 1679 af endast 16 rangskepp, 4 fregatter och 6 smärre fartyg, och dessa ej i bästa skick; men vid konungens död bestod örlogsflottan af 37 rangskepp, utom fregatter och mindre fartyg; 5 skepp voro af första rangen, 10 af andra, 7 af tredje och 15 af fjerde, hvilka lemnades i arf åt fosterlandet och sonen. Under hjeltekonungen Carl XII:s tid,som uteslutande upptogs af landtkrig, egnades mindre omsorger åt flottan, och att handeln under så beskaffade krig som då fördes ej kunde ega någon stadga, ligger helt och hållit emot tingens ordning, också vär äen i fullkomligt lägervall, kaperier herrskade i less ställe, fartyg lågo overksamma och ruttnade ned, under det att handeln bestreds af utländska skepp. Holland hade denna tid den största hanlelsflottan, den beräknades enligt Colbert ill 15 å 16,000 fartyg, då hela Europa samnanlagdt ej hade mera än 20,000. Efter freden 1719 fick den svenska sjöfaren åter luft och skeppsbyggerierna kommo å nytt i gång. År 1724 bestod Svenska handelsflottan af 150 fartyg större och mindre, och svenska artyg syntes i Levanten och Ostindien. Redan under konungarne Gustaf IT:dre Adolfs och Carl XI:s tid var ifråga att bilda tt ostindisk kompani, men hvilket stiftades örst den 14 Jani 1731. Vid slutet af konung Fredrik I:s tid eller wr 1749 egdes af rederier i Stockholm .fölande antal fartyg: 62 st. 16 4 69 st. 31 13. 3 5:a 198 st. Af ek: af åtskilliga slag af 100 läster och derunder. af dito mellan 109 och 200 läster. af dito mellan 200 och 300 läster. Af furu: af åtskilliga slag af 100 läster och derunder. af dito mellan 100 och 200 läster. ar dito mellan 200 och 300 läster. af dito öfver 300 läster. Under Carl XTI:s tid egde Iandet större intal skepp, och de flesta af ek. Skeppen, som då funnos, lade med få undantag blifrit inköpta från Holland och andra utrikes rter ; uti Stockholm fanns endast 2:ne skeppsrarf, då vid denna tid fanns 4, hvarpå ärlisen nybyggdes fartyg. Under den s. k. Frihetstiden sletos parti