Aftonbladet – 16 juli 1872, sida 3

1I bord och får öppet erkänna, att jag dessa -dagar mådde mycket bättre än af den rik-:liga kost, som bestods oss i akterkajutan. Man tänke sig blott den matordning, som der var rådande: kl. 12 9 frukost bestående af kaffe eller te med 4 å 5 rätter varm mat: kl. 12 en annan frukost med soppa, af samma slag som samtidigt serverades emigranIterna till middag, en varm rätt samt flere I kalla; kl. 4 middag, då man hade tillfälle Ljatt äta af 15 till 18 varma rätter med ty åtföljande bakverk, puddingar, frukter o.d; kl. 7 te med smör och rostadt bröd samt slutligen kl. 1s 10 aftonmåltid med en rätt varm mat. Man skall i sanning hafva en af I puddingar, rostbiff och dylika rent engelska lrätter härdad mage, för attstå ut med slikt, och tvenne kommunarder från Paris, som af något skäl ansågo den amerikanska luften dem helsosammare, förklarade att de hellre Igenomginge en svältkur till i Paris, än den I matsedel som vår chief stewert presenterade oss. — Under tiden mellan målen förfogade emigranterna fullkomligt öfver sig sjelfva: Ide promenerade, läste, rökte, gjorde lekar, dansade, arrangerade sång m. m., och det Irymliga däcket erbjöd under de vackra dagarna en liflig och tilltalande anblick, erinrande om det folklif, som man en vacker sommardag får se i Stockholms omgifningar. Befälhafvaren på fartyget, kapten Ballontine, var en human och för emigranterna ömmande person. Flere gånger besökte han de delar af fartyget, der utvandrarne bodde, tillsåg att de erhöllo hvad de skulle samt uppmanade dem att. genast underrätta honom, om de ansågo sig hafva skäl till någon klagan. En irländare, som förgått sig mot en svensk, erhöll. en afstraffning, som betog honom lusten att åter bryta mot ordningen, och trenne andra, som visade benägenhet att tillegna sig andras tillhörigheter, höllos under återstoden af resan arresterade. Bland den mängd af personer, vi voro 930 stycken ombord, naturligtvis representerande flere nationer, voro svenskarne, norrmännen och finnarne lätt igenkänliga, icke så mycket genom sin tarfligare, men solidare beklädnad, som icke mera-genom det passionsfria lugn, den trygghet, beslutsamhet och redbarhet, som man kunde läsa i deras anleten. För öfrigt fanns det godt om dusiga tyskar, skräderande fransmän samt en mängd engelsmän och irländare, bland hvilka, isynnerhet de senare, en romanförfattare skulle haft att tillgå ett väl sorteradt lager af de gemenaste banditfysionomier. Äfven hos oss i kajutan gick det muntert och lifligt till. På förmiddagarne lästes, röktes, spelades ett slags kägelspel på däck och arbetades, och om aftnarne gjordes musik, konverserades, speltes kort o. 8. yV. Af hvad jag äfven nämnt kan dock synas att en icke obetydlig del af dagen togs i anspråk af de många måltiderna. Åtskilliga komiska personligheter förekommo äfven bland de femtio man starka kajutspassagerarne, och bland dessa voro de franska komunarderna icke de minst framstående. Den ene af dem, som bar ett slags prestrock, for som ett torrt ålskinn omkring öfverallt. Än såg man honom sitta vid pianot och med en ganska vacker röst föredraga marseillaisen, och straxt derefter fann man honom i nattrock och rökmössa sitta på fördäck, spelande kort eller sjungande med sina landsmän, som sågo ogement smickrade ut. Den andre, en liten spenslig karl, med ett fint, intelligent ansigte, ehuru uttrycket i detsamma var hårdt och hvasst, gick och såg mäkta politisk ut. Trots sitt bistra utseende eller rättare sagdt just derföre såg han ogement komisk ut, när han kom utstyrd i en ofantlig bäfverskinns-. mössa och blanklädersskor och slängande l. med det högra benet, å hvilket han underl: kommunens dagar i Paris fått knäveckssenorna afskurna. Då han och presten om qvällarne sutto tillsammans i salongen, egde ett ytterst lifligt meningsbyte rum, och det hände icke sällan att Thiers, le grand canail, satt ganska hårdt emellan. — En ung böhmare från Prag, som rest ut för att se Niagara, visade mig den artigheten att redogöra för de olika politiska partiernas ställning i den österrikiska monarkien, Det var fåfängt att jag förklarade honom att jag var skäligen obevandrad i denna invecklade fråga; jag hade min gifna politiska lektion hvarje dag, fick inpluggadt i mig, att när Rygsland och Frankrike en gång komme att anfalla Tyskland — detta krig ansåg hap endast vara en tidsfråga — skulle, om Österrike ginge på Tysklands sida, som han antog för gifvet, die Slowaken genast kasta sig i armarne på Ryssland. Hvarje gång min ganska unlerhållande lektion var slut, klappade han mig vanligen på axeln och utbrast med föga variation: Ja, wissen sie, eine solche dumme Regierung, die wir haben, haben sie nie gesehen! — Den olyckligaste af alla akterpassagerarne, men som man icke kunde få syn på utan att brista i skratt, var en lång mager holländare, Från första dagen vi kommo ombord ända till dess vi uppnådde Quebecs revier var han sjösjuk, och det värsta af allt var att han icke kunde vistas ida hytt utan ständigt måste vara ippe på däck, Iklädd ett par mjuka tofflor, som gjorde att han ljudlöst smög fram, en vid kappa med stor krage samt en lång schal, som han vanligen hade virad om ufyodet, flaxade han rundt akterdäcket näitan utan uppehåll, Än hittade man honom inder en bät, än liggande på en soffa, än rängande öfver relingen och hvar han for ram fladdrade den stora kappkragen och schalsnibbarne omkring den långa, gängiga figuren på det mest komiska sätt. Detta zaf mig anledning (jag hade icke vistats i Föteborg 3 dagar förgäfves) att döpa hoom till Der fliegende Holländer, en benämning, som genast godkändes och hvilken han fick behålla till dess vi landstego 1 Quevec. — Bland akterpassagerarne befann sig ifven en ung läkare, som nyligen fullgjort ina prestanda i England och nu for till Janada, för att der blifva praktiserande läg care. Maken till okunnighet hos en person, I iom genomgått sina läkareexamina samt desstom erhållit universitetsbildning, trodde jag o: e vara möjlig. Icke nog med att hanry rvexlade Sverige med Schweiz, utan han isade sig äfven vara komplett okunnig omU tt det fanns ställen på jorden, der man ta unde se solen hela natten i. För att im J g— Ina DO tt 1 fn BR bm KI Dr Fä Jätte Ge rr NL srt ID tr M ht E-Hed-a-LT