Aftonbladet – 16 juli 1872, sida 3

r norande konsul wWiborg. h ERINRAR -— . Emigrationen och emigranterna. (Bref till Aftonbladet.) 8 (Forts. fr. gårdagsbladet.) Jag återgår emellertid nu till vår resa sljoch vill icke besvära Aftonbladets läsare -Imed någon beskrifning öfver Liverpool, dess r milslånga dockor, som väcka beundran och häpnad, de jättelika 8, 10 till 12 våningar höga bomullsmagasinen m. m., icke en gäng beskrifva huru Tichborne, the Claimant, r (så lästes på stora affischer öfver alla penny-I museer, som funnos i Liverpool) såg ut, men vill deremot stå till tjenst med den upplysN ningen, till beaktande, när Stockholm, det i Gud gifve snart måtte hända, blifver metroI pol för någon verldshandelsartikel (olja, 7 I fosfat eller stenkol!?), att bomullsfurstarInes i Liverpool agenter, för att vara lättare igenkänliga, uppträda på börsen med flere eller färre bomullstappar fastsmetade på rocken, samt med afseende å den i Stockholm fallna frågan om spårvägars anläggande, att utefter de milslånga dockorna Isamt å alla de förnämsta gatorna funnos 2, 13 till och med 4 spårvägar, korsande hvarJandra i flere riktningar och trafikerade af lett betydligt antal omnibusar, förspända I med 2, 3 till 4 hästar, stundom mötande : hvarandra på samma plats utan att den rinIgaste oordning eller fara förmärktes. Här I bör äfven tagas i betraktande att de engel,Iska omnibusarne köras minst dubbelt så Ifort som de vördnadsbjudande representanIter för dylika fortskaffningsmedel, som vi I hafva i Stockholm. ) Två millioner rdr rmt räknas ju för att vara en ganska nätt förmögenhet, och efter I våra förhållanden bör man, om man icke har sin förmögenhet i rena penningvalutor, vara egare af betydande egendomar på land eller ock af en hel fartygsflotta för att representera en dylik. Man kan visserligen 1i Sverige tänka sig en enda egendom värd I denna summa, men ännu har icke den svenska flaggan hissats på något fartyg, som I kostat så mycket, ehuru ett sådant fall väl framdeles kan inträffa, att döma af den glädjande utveckling, under hvilken redandet i ångfartyg är stadt hos oss. Men om denna tillfredsställelse icke ännu är oss förunnad, så kunna vi dock trösta oss med, att ett dylikt fartyg, ett af de yppersta som klyfva Atlantens vågor, är uppkalladt efter de förenade konungarikena. Scandinavian J är nemligen namnet på det stolta ångskepp, som sedan tvenne år, då det bygdes, fört mellan 4 och 5000 af våra landsmän välbehållna öfver hafvet till den nya verlden. Det kostade i komplett skick 110,000 , hvilket i det närmaste utgör två millioner rdr svenskt. Fraktande en stor del af våra utvandrande landsmän samti öfrigt gällande för att vara ett af de solidaste och elegantaste fartyg, som någonsin lemnat ett engelskt varf, torde en kort beskrifning å detsamma icke sakna sitt intresse. Det tillhör jemte omkring 40 dylika fartyg, deribland flere ännu större, firman Allan Brothers komp., som eges af 5 bröder, af hvilka tvenne bo i Montreale, tvenne i Glasgow och en i Liverpool. Fartyget, som är tackladt till barkskepp, är 360 fot längt, 40 fot bredt och 35 fot djupt. Det mäter i det närmaste 3000 tons och har, förutom en betydande segelarea, en ångmaskin om 500 nominella hästkrafter och som kan utveckla 2100 hästars kraft. Förutom det öfversta däcket, som är af trä, har det trenne jerndäck. På det andra i ordningen, ofvanfrån, ligger aktersalongen, första klassens hytter, seryveringsrum, apoteket, trenne lasaretter, hvardera rymmande 8 till 19 paiieater, underbefälets hytter, bageriet (hvarje morgon bakas färskt bröd åt alla ombord), lamprum, tvenne kök m. m. och på det derunder och det fjerde äro emigranternas sängplatser anordnade. Få det fjerde däcket bo emellertid ensåmt irländare, enär derag sinnelag i allmänhet icke är af fredligaste art. Näågon jemförelse mellan anordningarna å Orlando och Scandinavian kan icke gerna göras, ty under det att på detförra fartyget, som jag förut omnämnt. endast ett alave uppslagna hyllor voro att tillgå såsom sängplatser, funnos ordentliga sådana å Scandinavian med gångar emellan och under det att å Orlando maten måste förtäras hvarest och huru man bäst kunde, serverades den här vid särskilda bord, 8 och 10 personer om hvarje, och af så många stewerter, att någon väntan eller oordning icke behöfde ifrågakomma. För fruntimren var akterut en särskild kajuta eller rättare ett slags större salong anordnad, der de bodde för sig sjelfva med sina barn; här voro qvinliga uppasserskor anställda. Längre för-ut voro dessutom större afskilda hytter, afsedda för samma ändamål, Från stora glasventiler på sidorna inströmmade riklig belysning (man kunde se att läsa den finaste stil hvar som helst, och när vädret så tilllät, äfven erhöll man genom desamma frisk hafsluft, hvilken i öfrigt i tillräckliga qvanti teter nedpressades genom stora cylindrar, : En frisk och sund temperatur var också l alltjemt herrskande hos emigranterna och hvarje af sjukdom framkallad orenlighet undanröjdes genast. Förutom kaptenen funnos ombord å fartyget 4 styrmän, 2 hög-1 båtsmän, 4 qvartermästare ögh 30 sjömän, ! 5 maskiningeniörer med 34 eldare, 2 doktorer, 4 stewerter, ett stort antal manligå. och qvinliga uppassare, hela fartygets be-l: sättning tillsammans uppgående till ickel. mindre än 115 personer. Dä har jag likväll: icke tagit med i beräkningen the purser, en . engelsman som hade samma befattning som en superkargör förr i veriden på våra större 1 seglande fartyg, ej heller den posttjenste-l( man, som guvernementet i Canada hade om-li bord å fartyget i och för postens handhaf-: vande. Man kan tänka sig den omfattning i förbindelsen mellan Canada och moderlan-; det måste ha, då man erfar, att Scandinavian på denna resa medförde icke mindrel; än — 21,000 bref. Och då går det likvällt hvarja vecka trenne stora fartyg, tillhöran-, de gamma firma som Scandinavian, tilllt Quebec. I aktersalongen, som tär inredd 1 I med furstlig lyx och der det fanns en mängd !t