Aftonbladet – 15 juli 1872, sida 3

märka, buros af de olika agenterna. Dett: framkallade i börjån åtskillig oreda, Son lätteligen kunnat undvikas, om t. ex. å de ras mössor funnits plåtar, der man kunnat läsa hvarje linies namn. Samma anmärkning kan äfven göras rörande de far. tyget anstälde tolkarne, hvilka icke i sin klädedrägt på något väsentligt sätt skilde sig från emigranterna, hvilket äfven hade till följd, att dessa ofta gingo miste om hjelp, då de som bäst behöfde den. Äfven i detta fall skulle med lätthet bättre ordning kunna införas, till fromma för emigranterna och de respektiva linierna sjelfva, i Innan jag nu går att beskrifva affärden från Liverpool och det hufvudsakligen för fraktande af skandinaviska emigranter af sedda ångskeppet Scandinavian, -å Kvilket jag tagit biljett, och ombord å hvilket ett ansenligt antal svenskar befinna sig, skal jag täga mig friheten att med några ord beröra frågaån huruvida vårt fäderneständ förutöm det kapitalvärde en mängd goda ar -betskrafter alltid representera, äfven genom emigrationen gör någon ren penningeförlust Jag hade såväl i Göteborg som äfven om bord å Orlando tillfälle att erhålla åtskil liga tillförlitliga och ganska belysande upp gifter rörande denna sak, uppgifter. som jag funnit bekräftade. af dem jag erhållit af emi granterna sjelfva. Sänt -är det visserligen, att emigranten. då han lemnar sitt faderneslard; i allmän het realiserar hvad han här, och detta är ju helt naturligt, men det-återstår att veta hvadöfverskott han kan förfoga öfver; se dan han betalat sin resa (jag upprepar dock här, hvad jag i mitt förra bref nämnde, att minst ?a:delar af de emigrerande, åtminstone på senare tider, fått sig biljetfer-och penningar tillskickade) samt de skulder; i hvilka han vänligen häftar. Att döma af den erfarenhet jag redan haft under resah, måsteden tillgång, som den utan hjelp emigrerande medför, vara ganska ringa, ty det får väl anses höra till undantagen, att personer Mmed en tillgång af 5000 rdr, såsom den i mitt förrå bref omnämnda bergsmannen, emigrera. — Men hvad är då orsaken till, kan man fråga, att hvarje emigrantfartyg som afgår från Göteborg med visshet antages representera 20 4 30,000 rdr i reda penningar, ja, jag Har till och med kännedom om att för nägon:tid sedan de svenska emigranterna å ett från Göteborg afgående fartyg, omkring 600 till antalet; hos ett judiskt handelshus derstädes invexlade omkring 50,000 rår i klingande mynt, för hvilken -vexeloperation det nämndå handelshuset måste indraga guld från utlandet. — Svaret är helt enkelt detta; Dessa penningar atgöras till största delen af från: Amerik hemsända remisser. i Så berättadeskapten Skröder; som i Götebörg har vexelkontor, uteslutande. afsedt, som jag tror; för penningetransaktioner med Amerika, att de från i detta land bosatta emigrerade landsmän till, Sverige remitterade summor för i-år komma att uppgå till omkring en million rdr: (remisserna. ha vissa ir uppgått: till-12 million) och: grossh. Fränkel, drifvande en större engrosaffär i Föteborg, med hvilken jag hade nöjet af ressällskap på. Orlando, att nästan kvarje postdag: medföljde. i. de remisser, som ingingo. till honomfrån hans kunder i landsorten, 1, 2, stundom 5 å 6 amerikanska vexar såsom fyllnadsliqvid. Beloppet å dessa rexlarvarierade från. 50,..60:-och 100 till rögre belopp; endast sällan uppgingo. de till 200 rår. — Det är lätt att inse hvilken väg dessa vexlar gått. Afsända från Amerika icbref till hemmavarande anförvandter ller vänner, hafva dessa i-sina resp. orter antingen lemnat dem i liqvid eller diskonerat dem hos -detaljhandlandena; hvilka iterigen vid sina liqvider till de engroshus, 108 hvilka de förse sig med varor, låtit dem ngå såsom reda.penningar, öfverlåtaude åt nigroshuset att indraga dem. Vi tveka ål lrig, upplyste -grossh. -Fränkel, att taga lessa vexlar för goda i liqviden, ty de irowreras alltid, och det enda obehag man kan vafva är att stundom, till följd af försenad wvis, få vänta några veckor. — Att det finres flera engroshus med en likadan erfarenet är helt naturligt, och man kaa deraf sluta, vet en ganska betydlig summa penningar äfen på denna väg Hvarje år inkommer från Imerika; och det är öfverskottet af dessa nämor, sedan nödiga inköp gjorts, skulder etalts m. m. samt det som rent understöd jemskickade afdragits,; som åter utgår med migranterna och bidrager attframkalla den öga siffra, som hvarje emigrantfartyg reresenterar. Att denna siffrå är så hög. an väl till en början förundra mången, ty varföre skulle väl den i Amerika bosatte vensken skicka hem penningar, som åter tfördes? Men detta förhållande låter lätt örklara sig då man betänker, att emigran. en från Newyork, Quebec eller hvar eljest an låter landsätta sig har den icke minst ostsamma delen af resan qvar, ty de settlewent, der hans vänner bo och der han sjeli inker slå sig ned, ligga öfta 2000 engelska il från dessa platser, Jemför man nu den del af de pr år ingå nde amerikanska penningarne, Bom sålunda nvändas och qvarstanna inom landet, med e svenska penningar, som till följd af rea sationer utgå, är jag fullt öfvertygad der. m, att om den direkt från Sverige utgående : imman är större, skilnaden i alla händet: er måste vara ganska obetydlig. Hurn det varit de till Amerika emigre wde landsmännen möjligt; att på så relåtivt ort tid (den vanliga tiden inom hvilken de emta ut anhöriga och vänner är 3 till 4 r) åstadkomma så ansenliga remisser, vill g icke nu vidlyftigare inlåta mig på då gi detta fall endast-har hörsagor att ta till, men skall icke underlåta att under ina resor genom de svenska settlementen ga fullständig kännedom om denna intresinta och emigrationen så belysande föreels6; Hvad jag dock redan nu tror nig una säga, det är, att bland de Väsentli aste orsakeriä äro att räkna den svenska rdbfäksarbetarens (ty här är icke fråga n städernas lösa befolkning) stora arbetsuglighetsamt hans vana vid en tarflig; ke: sällan knapp: kost.