PV TT VR ER VE VV 0 RR SN 1 gade han bedröfvad rättsbetjenten. Jo, anklagad för grof ärekränkning, ni har örfilat upp en person och kastat ut honom, svarade rättsbetjenten, och nu lade sig djupa skrynklor på den vredgade Isaaks panna. Nå, äfven det kall en hederlig man utstå, men det är också et värsta; men han skall få höra af mig den karlen, han skall få utstå mer än Israels barn när de tågade ur Egypti land.s Med dessa ord tog han stämningen. lemnade domstolslokalen; kokande af ilska, omtalade för sina barn hvarom fråga var och svor på att salta soppan åt den der herrn. Emellertid hade också fröken Helene blifvit instämd som vitne och far och dotter infunno sig i domstolen på den dag, den 4 dennes, till hvilken målet var utsatt att förekomma. Domaren (till den anklagade): Nitrherr Isaak Sp.? Ankl.: Ja. Gud vare lof. en ärlig man, känd af hela verlden och hon här är min dotter, om hon också blir hundra år. Domaren. Är ni kringgående småkrämare? Ankl: Kalla mig gerna småkrämare, för jag hapdlar med allt hvad jag kommer öfver. Domaren; Har ni förat stått tilltalad inför domstol? Ankl.: Jag inför domstol? Ers nåd, jag har aldrig ens vetat hvad domstol var för slag. I mitt hem i Mähren brukade folk, som krossat skallarna på hvarandra. infinna sig för att jag skulle åstadkomma förlikning dem emellan och så gjorde jag med. ? Domaren: Så, ni har således varit kretsföreståndare? Ankl. (skrattande): Kretsföreståndare? Åh. nog hade jag så mycket förstånd som till att vara föreståndare. men det var jag inte. utan en ansedd man, aktad af både stora och små, mer än föreståndaren, mer än rabbinen. Domaren: Är ni enkling? Ankl.: Ja, tyvärr! En hustru har ing haft. ett mönster af dygd och skönhet. men Gud har också gifvit mig tre döttrar, ers nåd. den ena vackrare än den andra, den ena klippskare än den andra, Gud låte mig få behålla dem i hundra år! Domaren: Äldsta dottern utbildar sig för teatern? Ankl.: Nej, ers nåd, hon utbildar sig inte. Hon är utbildad. Ers nåd. ni skulle bara ha sett henne i svarta klädningen med släp och med svarta slöjan i den store: Schillers pjes. ni skulle bestämdt ha sagt, ers nåd. att fröken Helene gick mer än upp mot fröken Wolter. Domaren: HrIsidorP. har ju gifvit er dotter tea tralisk undervisning? Ankl. (skrattande): Ers nåd, billningen är värre än pesten. Min Helene hari jitt lillfinger mera könst än den herrn i hela sin kropp. maren: Hr Isidor P. påstår så och åberopar er dotter till vitne. Ankl.: Han påstår, ja, men han skall bevisa. Domaren: Han vill just genom er dotters vitnesmål bevisar detta. Ankl..: Min dotter har ingenting att bevisa för honom. Domaren: Ni kom hem till er den 24 Maj. hr P. höll just på att instudera en roll med er dotter. då öfverföll ni honom; misshandlade honom, körde ut honom genom dörren och lemnade honom till pris åt grannarnes hån. Ankl.: Ers åd, en roll, hvad-är det för slag, en roll? Jag åg hur han omfamnade min dotter, tryckte henne äll sitt bröst och vände ut och in på ögonen. Domaren: Det hörde väl till rollen. Ankl.: Nej, ers nåd, de utoch invända ögonen hörde nte. till rolln, vänder man ut och in på ögonen, så ligger någonting der bakom. Domaren: Har ni någon anledning att tillskrifva hr P. oädla motiver? Ankl.; Om en far väntar tills han upptäcker fläckar på sina barn, lå är.det för sent. En flicka måste man hålla ren som en. sidenduk — en klick, en fläck och duken är skämd. Domaren; Hr P. har ej några förebråelser att söra sig i det hänseendet, han har blifvit groft misshandlad. af er, utsatt för skymfliga tillmälen, och han anklagar er för ärekränkning. Ankl.: Era aåd torde vara så god och säga honom, att han ir sqvattokig. Domaren: Nej, det är han icke, han har orsak att känna sig sårad och eger rätt att fordra att ni blir straffad för den förolämpning. nitillfogat nonom, Ankl ; Han skulle inte ha kommit i mitt, hus, jag hade förbjudit honom det! Domaren: Har ni sjelf sagt till honom, att han.ej. mer skulle få komma i-ert hus? Ankl.; Nej, det har jag inte, det generade mig att säga honom, men min dotter ålade. jag att säga hoaom det. t Domaren: Vet ni om er dotter har åtlydt er befallning? Ankl.: Det kän jag svära på. Domaren (vill vitnet): I. hvilket förhållande stod niintill br P.? — Helene ten sn.ärt brunett, med ett tätt flor för ansigtet; klädd i släpklädning; hon båller en battistnäsduk för munnen och svarar lågmälct): I alldeles intet förhållanle; han gaf mig undervisning; vi böllo just på med Don Carlos, i början af den scen då Elisaheth sammanträffar med Carlos och blir öfverras skad af Philip. Pappa kom in, obekymrad om vår poesi. och gjorde ett prosaiskt slut på scenen, (Flickan utbrister i tårar.) Domaren: Er far hade tillsagt er attförbjuda hr P, vidare komma på besök ttade ni hans appdrag? Helene (snyftande): Nej, jag skämdes att göra det; för resten fanns det ingen orsak till att göra så. Hr P. var i all anständighet min välgörare. Domaren (till den anklagade): Inser ni ej ef: :er dessa upplysningar, att ni haft orätt i att vära er åt som ni gjorde? Ankl.: Nej. det gör jag inte; jag inser bara att jag blifvit gjord till narr af mina egna barn. Helene : Men. pappa, hvarför har du så litet förtroende till dina barn? Ankl.. Hvad tjenar förtroende till när det är för sent? Min salig far brukade säga: bättre är bevara än beklaga. Domaren: Men om ni nu rätt tänker på saken, ni som är en förståndig man, såsom nisäger, så finher ni väl, att nigåttförlångt? Ankl. (smickrad):-Ja, ers nåd bar slagit hufve på spiken. jag kunde ha behandlat herrn finare, jag borde bara hä sparkat ut honom. Domaren: Då ni nu inger. att ni burit er ofätt it. vore det ej skäl att ni bad hr P. om förlåtelse...-Ankl.; Ers nåd, om jag ber bonom om förlåtelse, så tycka mina barn att han har rätt, och: det kan jag inte. Domaren: Om ni inte ber honom om förlåtelse och ni på hans: yrkande. blir straffad, så få era barnicke heller någon annan tanke om ert handlingssätt. Anld.: Ers nåd kan väl afkunna ett något så tär hyggligt utslag till min fördel. omaren: Jag kan döma blott efter lagen: Ankl.: Nå, men hvad tänker ers nåd gifva mi för ett straff då, om jag inte ber om förlåtelse Domaren: Det kan jag ej säga er. Ankl.: Är let bara fråga om några gulden. så må de stryka. fast jag inte har några att kasta bort, hellre in jag ber om förlåtelse. omaren: Lagen stadgar ett straff af fängelse rån tre dagar till en månad, åt domaren ötverlemnadt att bestämma strafftiden. Anldl.: Ar. est? Gud bevare mig, bli inspärrad i häkte, let felades bara. Ers håd, nu ber jag om förlåelse, jag var en bekymrad fader, jag ötfverilade ni; Käranden sade sig vara nöjd med denna förslaring och målet blef afskrifvet. —— — Ett lustigt ifventyr, som händt ett par mgelska resande, omtalas af utländska blad. ön: engelsman och hans hustru, hvilka ej förtodo, ett enda ord tyska, men experimenterade assabelt nog med franska, beslöto att göra ett esök i Berlin. De hade blifvit rekommendeade till ett hotell der, och de begåfvo sig också rån bangården 1 droska dit, då plötsligt frun ck syn på en imposant byggnad. på hvilken i tora bokstäfver stod att läsa: Hotel Radzizwill, Ton utbrast genast: Se ett sådant ståtligt ,0ell och så vackert läge det har — Om vi Pe tagain der? frågade mannen. — Ja, det öra vi. Sagdt och gjordt! Droskan fick stanna: flere