De nordiska mötena i Kjöbenhavn. Till de meddelanden, som förut lemnats i bref till Aftonbladet rörande förhandlingar och fester vid de nordiska mötena i Kjöbenhavn, foga vi här nedan några tillägg efter redogörelserna i de danska tidningarna. Såsom vi förut omförmält, inleddes förhandlingarne den sista dagen det nationalekonomiska mötet vår församladt med ett föredrag af konferensrådet David om Förbiodelse och samverkan mellan de tre nordiska rikenas kommunikationsmedeb. Då föredraget kunde höras endast af närmast sittande och någon redogörelse för detsamma till följd deraf icke kunde lemnas af Afton bladets korrespondent, Återgifva vi här ett i Fedrelandet meddeladt referat af detsamma. Talaren framhöll hvilken roll kommnnikationsmedlen i våra dagar spela i civilisatio nens utveckling; de äro civilisationens vägbrytare och föra upplysning dit. hvarest fördomar och okunnighet herrska; det gifves icke något godt, hvilket kommer ett enskildt folk till del, utan att det genom kommunikationsmedlens hjelp inom kort blir en gemensam vinning för alla folk, Kommunikationsmedlen hafva den stora betydelsen att bespara menniskans tid, och som Franklin för hundra är sedan sade: Time is money. Det är emellertid icke blott telegrafen, jernvägar och ångfartyg, som man bör räkna till kommunikationsmedlen, utan till desämma hör äfven snällpressen, genom hvars tillhjelp tankarna spridas till hela folk, Talaren kastade derefter en hastig blick på kommunikationsmedlens utveckling under de senare åren, Det var är 1840 som Rowland Hill framstälde sin id om ett likformigtinländskt brefporto, hvilken id dock först 1843—44 fick praktisk tillämpning. Här infördes Rowland Hills system är 1851 och kort derefter i Sverige och Norge. Brefpor tot mellan de tre nordiska rikena var då 292 sk. till Norge och 16 sk. till Sverige; år 1860 nedsattes det något och belöper sig nu till resp. 8 och 6 sk.;och detta nedsatta bref porto har i hög grad främjat förbindelsen mellan de tre nordiska rikena I nära samband med postväsendet står telegrafväsendet. De europeiska telegraferna förskrifva sig från medlet af 40-talet; i de nordiska rikena anlades de första linierna i början af 50-talet. Nu har Danmark 686 mil telegraflinier, Norge 975 och Sverige 1086 med respektive 75, 96 och 117 stationer. I huru hög grad telegrafen befrämjat samfärdseln, derom kan man döma af några få siffror: antalet befordrade telegram i de tre nordiska rikena var år 1870 514,000 för Danmark, 448.000 för Norge och 559,000 för Sverige; och af dessa utgjorde telegrammen mellan de nordiska rikena inbördes en icke obetydlig del. De submarina telegrafledningarna förskrifva sig från 1850; här fingo vi de första 1853 och talaren kunde icke underlåta att här omnämna ett företag, för hvilket man hade att tacka en sällsynt företagsamhetsanda, en ovanlig energi hos en enskild man, nemligen det stora nordiska telegrafbolagets linier i Europa och Asien. Den första jernvägen förskrifver sig från 1827, under det den första jernvägen anlades här 1847, och vid slutet af 1870 hade vi öfver 100 mil jernväg; jernvägarnes be tydelse kunde bedömas deraf, att de årligen i Danmark befordra omkring 3 millioner personer och 9 millioner centner gods. 1 Sverige började man jernvägsanläggningarna något senare, och detta land hade vu 160