inte in ljus eller en lampa? sade han vre sigt till Elisabeth, som inkom efter ringnin gen. Hvad menas med att lemna oss så häri mörkret? Kommer det in någon mat? Har du ställt i ordning ett sängrum åt mrs Tre herne? Åh, William, jag behöfver ingen mat. sade Elfrida med matt röst, jag vill helst gå till sängs. Sängrummet är i ordning, sir. John kommer genast upp med tebrickan, han låg när berrskapet kom, derföre har det dröjt litet. Kan jag hjelpa er lady med någonting, sir ?x Tag in ordentliga ljus, svarade han kort. Han gick ut och ropade utåt trappan: Emma, Fanny, hvar äro ni? komma ni inte ned? : Jo, genast, William, bara vi blifva klädda, svarade Emmas röst. Åh, kom som ni äro. Jag kan inte vänta längre. Hans otålighet påskyndade de båda flickorna, gom utan vidare uppskof kommo ned. Någon särdeles hjertlig helsning förekom icke, hans första yttrande var knot: Det var besynnerliga menniskor att gå tidigt till sängs här i huset. Här komma vi hem och äro inte i stånd att få hvarken ljus, eld eller mat, Men se ni inte min hu: stru, hvarföre tala ni henne inte till? Två händer räcktes emot Elfrida och skakade hennes med mindre hjertlighet än förlägenhet. När te6et slutligen serverades, försökte Elfrida fåfängt att förtära någonting. Till och med hennes man observerade hennes synbara illamående. ! Sängen blir det bästa för dig, Frida, Kom, sade han, tagande hennes arm i sin och gick uppför trappan. Men, William, bör jag lägga mig, innan