AV VW RUERRARA BASAR MVAR 0 MW RRRSS kandinaviska Nationalekonomiska mötet. (Bref till Aftonbladet.) Kjöbenhavn den 6 Juli. Medan festen ännu brusar ute på Klamenborg och skåltal hållas i oändlighet, förodligen intill dess dagen gryr, skyndar ig att meddela något om mötets förhandngar under dess sista dag. Om frågan rörande förbindelse och samerkan emellan de tre nordiska rikena hölls tt långt inledande föredrag af gamle konerensrädet David. Då hans stämma är rycket svag och otydlig, tror jag mig tryggt unna försäkra, att ingen svensk och, efter vad jag tyckte mig kunna finna, knapptl: ågon norrman uppfattade det allra minsta f detta föredrag. Några danskar, som kundel öra det, sade mig dock, att dess innehåll ar mycket intressant. Han slutade med tt framställa följande förslag till resolution ämnet: I Erkjendelse at det, der hidtil i de 3 ordiske Riger er bevirket for Kommunikaionsmidlernes Fremme og Udvikling, anbealer Forsamlingen disse Rigers Regjerinver af yderste Evne at fortsette og udvide le hertil sigtende Bestrebelser, kraftigen at inderstötte de Privates Foretagender i denne Retning, og snarest muligt at bortrydde de Hindringer, iser af fiskalsk Natur, der stille ig i Veien for de 3 nordiske Landes nöieste Jammensluttelse i denne Henseende. Det var ganska intressant och hörer med ill tidens tecken att se huru sjelfve den samle David nu förordar ett så snart som möjligt undanrödjande af de hinder, som ställa sig i vägen för de tre nordiska länlernas nära sammanslutning, visserligen på ett specielt område, men dock ett sådant, som är af den allra största vigt för samlif, förbindelse och vexelverkan i allmänhet. I ämnet utspann sig en längre diskussion, i hvilken deltogo: jernvägsdirektören Rothe, som påpekade önskligheten af gemensamt skandinaviskt telegramporto, doktor Sohl man, som påpekade angelägenheten af regulier ångbåtskommunikation emellan Göteborg och Fredrikshavn, bankcehefen Faye, som önskade kustfartens frigifvande, och professor Broch, som på ett i sanning briljant sätt uttalade sig om kommunikationsväsendets betydelse. Konferensrådet Davids förslag blef derefter enhälligt antaget. Redaktör Ploug höll derpå det inledande föredraget öfver frågan om utveckling af gemensamheten emellan universiteterna i de tre rikena. Han slutade med att uppställa följande förslag till resolution: Forsamlingen udtaler det Önske, at Fzellesskab mellem de nordiske Universiteter maa fremmes ved ensartede Indretninger og Love, og henstiller til nermere Overveielse under forestaaende Forhandlinger fölgende Punkter: De egenlige Embedsexaminers Afsondring fra Universiteterne; Fastsettelse af lige Betingelser for Adgangen til privat akademisk Lerervirksomth bi O ON ed I —— ed; Pilladelse til at nyde almindelige Stipendier under Ophold ved et andet nordisk Universitet; Oprettelse af serlige Stipendier for dem, der önske at studere ved et saadant. Mot ett uttalande rörande embetsexaminas borttagande från universiteterna yttrade sig grefve Henning Hamilton och konferensrå det prof. Madvig i ett mycket långt anfö rande, äfvensom prof. Monrad. Prof. Fre driksen och Monrad yrkade ett tillägg til förslaget, gående ut derpå, att de inom ett dera riket aflagda kunskapsprof borde få anses gällande inom de andra. Dr Sohlmar förordade förslaget med nyssnämnda tillägg men efter någon stunds diskussion återtog Ploug sitt förslag och slöt sig i stället til ett af Madvig uppstäldt af något allmännar form, som innehöll uttalande om önsklighe ten af likartade inrättningar och åtgärder Isom befrämjade inbördes utvexling af lärare krafter och möjliggjorde ett fritt begag nande af universiteterna från den nordiske ungdomens sida. Detta förslag blef då en hälligt antaget, På förslag af den för ändamålet nedsatt: Ikomiten, beslöts att nästa skandinaviskanatio nalekonomiska möte skall hållas i Kristiania latt det skall förberedas af en komitå af 1! personer, 5 från hvartdera riket, och att de löfverlemnas åt dessa komiterade att närmar l bestämma tiden, dock så att mötet hels skall hållas samtidigt med en industriut ställning, ; Fill komiterade för nästa möte valdes der efter för Danmark; geheimekonforensråde I grefve Sponneck, konferensrädet David, pro fessor Fredriksen, grosshandlaren Melchio och redaktör Ploug; för Sverige: f.d. stats rådet Fåbreus, statsrådet Wern, öfverståt hållaren frih. Bildt, redaktören dr Sohlma: och bankdirektören Wallenberg; för Norge I prof. dr Rroch, prof. Daa, bankchefen Faye grosshandl. J, Schwartz och fabriksegare ivo Schou. Halten SponnecX afslutade derefter möte med afskedstal och utbragte ett lefyve fö nordens konungar, hvarefter statsrådet Wer uttalade för grefve Sponneck mötets tack samhet för det utmärkta Bätt, hbyarpå ha fungerat som ordförande, Den i dag utdelade definitiva kataloge öfver mötets ledamöter upptager 328 delt: gare, deribland 56 från Sverige, 34 frå Norge. . Festsexan på Klampenborg bivistades a lomkring 250 personer och var fullkomligt li vanliga tillställningar af samma slag. Blan In Endlöga cariaen af skålar kan jag nämna