— ELFRIDA ELLER KÄRLEKENS FÖRVECKLINGAR) Roman (i 2 delar) Å FLORENOE I MARRYAT. Ötversättning från engelskan af C. C. Hon studsade vid detta ord, som hon för första gången hörde, men gick dock blygsamt fram på fadrens begäran, satte sig bredvid William och tog en af hans händer mellan sina. Af hvad hon nyss hört kunde hon ännu ej sluta sig till den verkan det inom kort skulle medföra. Att hennes man fått en sådan sorg — och det på deras bröllopsdag — var hennes främsta tanke och under intrycket af denna, satt hon sig ned hos honom, Hon hade aflagt prudskruden och var nu klädd i en enkel musslinsklädning; hon såg så mild, älsklig och ungmorslik ut, då hon smekande tog sin mans hand och hviskade: Gråt inte, William! Jag ber dig, gråt inte! Det är visst mycket sorgligt, men jag, din Elfrida, är ju här. Hon trodde tillika med de öfriga, att han gret, och doktorn sade strax derefter: : Se så, Treherne, var nu en man! Det är mycket beklagligt, att just i dag den sorg. ga underrättelsen skulle träffa dig, men det kan ju inte hjelpas och du förkrossar både dig sjelf och Elfrida, om du inte kan bekämpa dig. Det ärnaturens ordning, att de gamla måste gå bort före de unga; ) S6 A. B. JM 108, 109, 111. 1138, 114, 116, J 1 a 120, T22—125, 127—18B, 140—144, 148, 148—150, is