Dh vSob OMS OCH På MIN ogen mark, Alfred Krupp. — Två under af qvinlig skönhet. Två damer med namnet Gunnings, systrar, ansågos under förra århundradet såsom Englands största skönheter. De uppträdde på hösten 1751 i den Londonska societeten och togo den med storm. En skomakare, som utställde den ena systerns sko för en penny i inträdesafgift, förtjenade på en dag tre guinger., Öfverallt blefvo de båda systrarna, när de visade sig offentligt, omringade at menniskomassor. Och blott för sin skönhets skull blef den äldre miss Ciuanings lady Coventry och den yngre blef gift med två hertigar, gaf en tredje hertig korgen och blef mor till fyra hertigar. Dessa båda flickor härstammade från det engelska grefskapet Huntorigdon, men flyttade ännu helt unga med sina föräldrar till familjens lilla egendom Roseommon i Irland, hvarför misserna Gunnings äfven sedermera benämndes de irländska flickorna, Kanske har just misserna Gunnings uppväxande i ensamheten underlättat deras kommande triumfer. Deras naturliga väsen stod i angenäm motsats till den dåvarande societetens sirliokat och högtidlighet, och den helsosamma landtluften hade säkerligen ej ringa bidragit framkalla den Hiska förg, hvarigenom deras förtjusande täckhet än mera framträdde. År 1748 beslöt fru Gunnings att hennes döttrara behag ej skulle förtvina i en ödemark och hela familjen flyttade derför till Dublin. y var då 16 och Elisa beth 13 år gammal. Societetlifvet i Dublin hade då mycket tilldragande. Sheridan hade öfvertagit teatern och gaf med konstnärer sådana som Carrick och miss Bellancy representationer, till hvilka man aldrig förr skådat motstycke i den irländska hufvudstaden. Den musikaliska smak, för hvilken Dublin än i dag är bekant, stod då på sin högsta punkt. Vid vice-komungen lord arringtons hot Fänge tvenne af de mest prisade engelska skönheter och på slottet i Dublin anställdes fester, om hvilka Sheridan yttrade, att han ej sett maken dertill på Windsor. och Få den första fest, de vilda irländska ftickorna ivistade. har han gifvit safög beskrifning. Från Dublin har bänförelsen öfver misserna Gunnings skönhet hastigt blifvit på ryktets vingar buren till London. — Att låta gina döttrar uppträda på denna större skådeplats blef för mrs unnings möjligt endast derigenom, att hon fick ur den hemfighetsfalla och aldrig utsinande källa, som pn för tiden kallas dispositionsfond, uppbära i årligt underhåll 150 pund sterl. På hösten 1750 anträdde familjen resan. På en söndag i December skedde presentationen på hofvet. Misserna Gunnings vistades ej länge i den stora hufvudstaden förr än de väckte stort uppseende. Strax i början af följande året skref lord Walpole till Horace Mann: Om de båda misserna Gunnings talar man här tjugu gånger mer än om den Naga politiken, De äro två fattiga, irländska flickor, hvilka man förklarar vara de skönaste af nu lefvande qvinnor. Jag tror, att deras hufvudföreträde ligger deri, att de begge två äro lika sköna och lika herrligt växta, ty hvad hvar och en särskildt angår, så har jag sett många vackrare gvmnor. De kunna för tigt ej gå ut ark eller Wauxhall, ty så nånta menniskor förfölja dem då, att de måste stynda sig bort.I ett senare bref berättar Walpole om systrarna en liten anekdot, som just ej talar till förmån för deras förstånd. De läto förevisa för sig Hampton Von och be. funno sie just i den få kall: skönheternas FRA G at tf, ANDA, sällskap inträdde dit. Här, mina herrar och damer,, sade kastellanen, -ha Vv Skonheterna. Misserna Gunnings blefvo förörnade och sade: Hvad vill det säga? Vi vilja att ni förevisar oss slottet, men vilja ej sjelfva bli förevisade.Kort efteråt kom det med begge systrarna, såsom Walpole uttrycker sig, till en kris — de inträdde i fistenskap. För den äldsta systern Mary gjorde lord Coventry på det högtidligaste sätt sin cour. Såsom egare af stora gods igrefskapet Worcester var han ett af de bästa partier i konungariket. . Den yngre systern gifte sig med hertigen af Hamilton. Han lät på en dal, der han såg henne, genast skicka efter en prest, som sammanvigde dem. Då inga vigselringar funnos att tillgå, tog man ett par ringar från ett sängomhänge. . KU Lady Coventry förorsakade sjelf sin förtidiga död. Hon lemnade sin hemort, der hennes beundrare kunde räknas på sin höjd i hundradetal, och trifdes blott i det londonska societetslifvets hvirflar. Sminkburken blef mördande för henne. Ehuru hon icke, enligt yttrande af lord Chesterfield, den mest erfarne bedömaren af qvinlig fägring, behöfde upphjelpa rosorna och liljorna på sina kinder, så begagnade hon dock rödt och hvitt på det omåttligaste sätt. Alla varningar af läkare, alla böner af hennes dyre cov tjenade till ingenting — hon afstod ej från det dödande giftet. På de senaste åren af sin lefnad lät hon ej se sig af någon. Sminket hade anställt sådana härjningar på hennes kinder, att len gudasköna blifvit fal, ja, afskräckande till och med. På sin sjuksäng lät hon gifva sig melikamenterna genom förhängena, för att icke behöfva visa sig för dem som skötte henne. Den yngre systern hade starkare helsa eller sminkade. sig ej så mycket. Lyckligt lefde hon ej med sin man. on hade tillegnat sig all hans högfärd; när de hade stor middag och betjeningen anmälde att bordet var serveradt, gi . e uti matsalen framför gästerna och klingale