Aftonbladet – 1 juli 1872, sida 3

man med ett gladlynt, trefligt ansigte; det enda specielt vackra deri bestod af en jemn bländhvit tandrad, hvilken han vid alla möj liga tillfällen visade och icke minst nu, då han med ett gapskratt åsåg Camerons förvåning öfver hans oväntade inträde och högst besynnerliga toilette. God dag, gamle kamrat! helsade han. Kommer du inte ihåg mig? Vi voro till sammans på Cuddapah! Jack Williams af det 80:de! Jo, bevars! utropade Cameron, igenkännande honom. Du måste förlåta att jag inte genast kom ihåg hvem du var. Hvarifrån kommer du? Direkte från Bangalore! var svaret, på sextio dagars permission. Kom du hit, Ca meron, med sista åängbåt? Nej! för en månad sedan. Såg du inte det af tidningarne? Jag hade tänkt stanna i England ännu ett år; men penningarne smälte ihop, så att jag måste resa ut igen, Har du fått rum här? Nej, de äro alla upptagna, så att jag kom just hit för att taga mig ett bad och få låna en ren skjorta till dess mina egna effekter blifva uppackade. Det sägs att jag skall få rum i qväll efter en mr Treherne, som lemnar sina. Hvem är han? Känner du inte Treherne i embetsverken, mannen i Secunderabad-affären ? i Ah!Den gentleimannen! Hvad gör han här? Han kom ut samtidigt med mig och gifter sig i dag. Nej, verkligen? Med hvem då? Med en af dr Salisburys döttrar, en 18 års flicka, nyss kommen från pensionen. För tusan! utropet åtföljdes af en mycket betecknande hvissling,