— Alhambrateatern. Denna skickligt dirigerade och smakfullt anordnade lilla scen har funnit en kassapjes i Snöboll, operett i 3 akter med musik af Offenbach, hvilket arbete sedan sistlidne lördag derstädes gifvits med synnerlig framgång. Så dristigt originella musikaliska fynd som de, hvilka bland mycket slågg förekomma i den outtröttlige maestrons äldre verk, synes han ej numera mäktig att framlägga, men icke dess mindre hålla hans rikedom på populära motiver samt djerf och retande rytmik honom alltjemt uppe såsom obestridd beherrskare af den vidunderliga genre, han grundat. Icke heller i Snöboll förneka sig dessa hans diktnings attributer och såväl i melodiskt som komiskt hänseende uthärdar det nya arbetet rätt väl att jemföras, om än icke med Frihetsbröderna, så åtminstone med Prinsessan af Trebizonde. I andra akten utmärker sig musiken för ett visst mått af konstnärlig jemnhet, hvaremot här åtskilliga längder förekomma hos libretton, hvilken för öfrigt är gauska underhållande och fri från moralisk slipprighet, ehuru ej från politiska anspelningar af tvetydigt värde. Fru Tivander gifver Olgas parti med mycken förtjenet och hr Tivander är såsom korporal förträffligt disponerad. Den omsorg och kostnad, som användts på styckets vackra uppsättning, skola af publiken säkerligen belönas med flitigt besök och välförtjent erkännande.