Aftonbladet – 19 juni 1872, sida 3

legrambyråns förfrågan har svar ingått, som icke gifver någon större tydlighet. SERA N BLANDADE ÄMNEN. IAffaire Grego. (En fransk kriminalbi storia.) Tisdagsaftonen den 16 sistl. Januari kl. 7 aflägsnade sig Grego SN köpman i Marseille och representant för huset Samanca i Tunis, från sin bostad vid rue de Montgrand M 47, Han hade under dagens lopp lyftat en summa af 5000 francs på Börsen och en nära lika stor summa hos en rg vid rue de Paris, hvars kontor han lemnade kl. 6!.. Han hade gått hem för att lägga från sig sin KA och aunnotationsbok och från detta ögonblick visste man ej hvad som blifvit af honom. Påföljande morgon observerade Michael Samanca, Gregos landsman och kommis, som hade dubbelnyckel till bostaden, att ingångsdörren icke var låst, hvilket förvånade honom, ty Grego brukade alltid vrida låset i dubbelt slag. Det inre af bostaden er bjöd ingenting ovanligt; sängen var dock alldeles orörd. Detta förundrade dock ej Michael Samanca, derför att-Grego understundom brukade vara borta om nätterna. Då principalen dock ej kom hem till den tid, då affärerna fordrade han närvaro, började Samanca anställa ifriga efterforskningar. Han fick då veta, att Grego icke spisat middag på det vanliga stället och icke varit tillsammans med någon af sin vanliga umgängeskrets. Michael Samanca, som slutligen började frukta att ett brott blifvit be: gånget, telegraferade till sin onkel i Tunis, hus sets chef och Gregos svåger, som gaf order om att han skulle vända sig till polismyndigneten. Denna lät genast öppna Gregos kassask. p och det blef då konstateradt, att 50.000 francs i tunesiska piastrar, franska guldmynt och banksedlar voro försvunna. Ett antal vigtiga papper rörande huset Samancas affärer voro likaledes borttagna. Denna senäre omständighet kunde hafva ledt till det antagandet, att Grego hag missbrukat det honom lemnade förtroend-; och derför rymt sin kos, om icke dagen Lefpå hade jorts en upptäckt, som ådagala.. att ett för ärligt brott blifvit begånges, — Torsdagen den 18 Januarj observerade fiskaren Marchio Gabriel, som Vomte två matroser hade lagt ut nät utanför hamnen, ett föremål som flöt h vattnet. De närmade sig och sågo att det Hytan?e föremålet var en stor koffert. Den var w0ycket tung och de fingo den blott med stor möda upp ur vattnet. n matros bände upp locket och såg en säck fläckad af blod. Han öppnade den och ryste tillbaka, gripen af fasa. Säcken inneslöt liket af en karl, hvars ben voro nästan helt och hållet afskurna och klämda tillsammans upp mot hufvudet. Ett brott hade således blitviv bogånget, af hvilket man velat låta spåren försvinna genom att kasta offret i hafvet. nnu några ögonblick blott, och vattnet, som redan fyllt en del af kofferten, skulle ha låtit den sjunka ned i djupet. Dessa fiskare kommo således i rättan tid för att göra ett streck öfver mördarnes beräkningar. De förde liket i land och öfverlemnade det till polisen, som strax kände igen den olycklige-Grego. Likbesigtningen upplyste på hvad sätt mördarne hade beröfvat-honom lifvet. Omkring halsen sågs en röd strimma, som tydligen hade uppstått genom ett fint snöre. I pannanoch hufvudet befunno sig åtta sår, åstadkomna med våldsamma hugg. Den slutliga dödsorsaken var qväfning. Inga tecken visade att Grego gjort något motstånd. Han hade således blifvit oförmodadt angripen och flera personer hade sannolikt deltagit uti mordet. Grego var, som sagdt, representant för det betydande huset Samanca och han dref derjem.e affärer uti Tunis i förening med två bröder för egen räkning under firma Angelo Gregg C:i, att han var en mycket känd person i Marseille. Underrättelsen om hans död framkallade lerför stor bestörtning i stadsu, synnerligast på Börsen. Det förfärliga attentatet, hvars offer an varit. utgjorde föremål för allas samtal. En nda känsla beherrskade alla: det var en brinnande ;nskan om att de brottslige måtte bli upptäckta, Polisdirektörens ansträngningar kröntes slutigen med framgång. Bland de medlemmar af len tunesiska kolonien i Marseille, som Grego sände mest, voro Raphael Toledano och Isac Sitbon. Den förstnämnde, som var 21 år gamnal, var en verksam och klok mäklare, med vilken Grego ofta hade haft affärer. Sitbo, om var en ung handlande, knappt 20 år gamnal, hade ofta mottagit tjenster at Grego, hvars tändiga följeslagare han en lång tid varit. Då Sitbon emellertid en dag i November 1871 i ett lagsmål hade illa misshandlat en algierare vid lamn Maman, förklarade Grego i flera personers lärvaro, att Sitbon haft orätt och burit sig grymt tt. Sitbon blef då ursinnig och utbrast: Om u säger någonting sådant vidare om mig, så kär Jag halsen af dig. Till följd af detta uppräde slutade Sitbon med att mera umgås med SÅ Vid samma tid hade bans förhållande ill Toledano blifvit kyligt Vu grund af en rätegång, som pågick dem emellan. Några veckor erefter sammanträffade de allesammans ög ;amanca junior. I dennes magasin arhesade en ömmerska vid namn Clementine Xeyne, för vilken Grrego gjorde sin cour. frött vid hans iterhängsenhet, ES hon at med Sithon, hvars rm hon tan örargad ölver att se sig på etta sätt tillbakasatt, yttrade Grego att Samanas magasin likande e4 tvetydigt hus. Toledano örde. yttrandet och omtalade det för Sitbon. Då ANDA Tjef uppbragt häröfver, sade Toledanos om du vill och om du är karl för dig, så skola i spela Grego ett spratt, som han inte skall lömma. De åto middag tillsammans med Clenentine, och sedan hon lemnat dem, begåfvo de ig till ett caf6. Der talade Toledano om det pratt de skulle ör Grego. Om.du så vill, ade Sitbon, skola vi föra honom till ett offentigt ställe, der skall jag arrangera gräl med hoom och ge honom en örfil. Efter det åtskiliga planer blifvit diskuterude förenade man sig ned en tredje tunesare vid namn Nissim, som ar bekant för sin hänsynslösa, REN karaker, och med biträde af honom hyrde de ett litet nstaka liggande hus vid rue des Tonneliers. edan dessa förberedelser voro vidtagna, gick Toedano till Grego och uppmanade honom att vara ned om en liten tillställning hos några lättfäriga qvinnor, som skulle bo vid rue des Tonneers. Grego intog invitationen och infann sig å tisdagsaftonen.hos Toledano, för att tillsamnans med honom begifva sig till det öfverens:omna stället. Man begaf sig på väg och utan tt misstänka det ringaste, tvärtom glad vid anken på den muntra tillställning som väntade onom, gick Grego först in genom dörren till en anvisade lägenheten, der Sitbon och Nissim edan befunno sig. Knappt var dörren stängd fter Toledano och Grego förr än Sitbon kastae en snara om strupen på Grego, medan Nissim af honom ett sådant slag med en de att 4 an liflös störtade ned på golfvet. er det etta förfärliga Ad wår haomåurnat ER