Aftonbladet – 17 juni 1872, sida 2

ELFRIDA ELLER KÄRLEKENS FÖRVECKLINGAR). Roman (i 2 delar) AF FLORENCE MARRYAT. Öfversättning från engelskan af OC. C. Till kapten Treherne, var svaret. George reste sig och tog emot det lilla brefvet, som såg ganska tvetydigt ut; några närstående kamrater sade skrattande: Hä hå, Treherne, är du nu ändtligen fångad! En annan ung man skulle troligen skrattat med dem och snarare tyckt om de misstankar, som fästades vid han korrespondens, men som vi redan erfarit, var George i detta afseende ytterst finkänslig. Han hade vid första påseende känt igen sin kusin Doras värdslösa stil, ty ofta plägade han mottaga små triviala skrifvelser från henne, afsända under förhoppning om svar; det raljeri han nu blef utsatt för, var sannerligen icke egnadt att göra honom mera belåten med hennes tilltag, hvarföre han med mycken vresighet och utan att taga notis om innehållet, stoppade den lilla rosenröda biljetten i fickan, Hans synbara misshag afhöll kamraterna från allt vidare skämt, ty Treherne var ej en man, som tillät ett opassande sådant, och hans vänner höllo för mycket: af honom att vilja såra honom, Ämnet nedlades derföre genast. Det led emot natten och biljardrommet började blifva tomt på gäster; tidigt påföl4) Se A. B. JM 108. 109. 111, 118, 114, 116, 117, 119, 120, 122—123, J21—187,