Naturienomon. Cyklonen i Madras den 2 Maj. (Korrespondens till Kjöbenhavns.Dagblad den 3 Maj.) Madras hemsöktes i går af en cyklon, så förhärjande till sin natur, att man måste gå många år tillbaka för att fiuna någonting motsvarande. Enli; MS på härvarande observatorium rasade här en orkan den 2 Maj 1811, hvilken I förstörde alla RT på redden så när som på tre. Dylika föreföllo åter åren 1818, 1820, 1836, 1843, 1858 och 1865, men ingen af dessa senare orkaner efterlemnade så sorgliga spår af förödelse som stormen i går. Det kan icke sägas, att han kom oväntadt; luften var i flere dagar förut mörkoch hotande. På tisdagen började det regna, och mot aftonen så starkt, att flere af gatorna i Blacktown, den gamla delen af staden, der de europeiska affärslokalerna äro, mer liknade små floder än gator, Bränmningens dofva och ohyggliga, larm kunde höras på många engelska mils afstånd och bebådade, att ett oväder var i annalkande. På onsdagen Tegnade det stundtals; fram emot äftonen tycktes blåsten tilltaga i styrka, och man fruktade ett oväder. Kl. 12 gick jag till sängs, men, knappt insomnad, vaknade jag åter vid ljudet af smällånde dörrar, som vinden i sin makt hade slagit upp, ehuru de voro stängda med hakar. Kl. 3, tror jag man kan säga, att sjelfva cyklonen begynte öfver Madras. . 10 på f. m, var den på sin högsta höjd, och kl. efter tolf förmärkte man tydligt, att den var aftagande. I medelpunkten af cyklonen ha vi icke varit, men säkert temligen nära; dess centrum tror man ha varit något söder om Madras. All handel var naturligtvis inställd i går. Ingen föll det in att gå till sina göromål; man äfventyrade både. lif och åkdon, om man vågade sig ut, ty öfverallt längs allerna lågo omkullslagna träd. Flere -menniskor har man-redan funnit dödade af nedfallna grenar. Vagnar, förspända med två hästar. måste vända om. Andra, hvilkas egare försökte trotsa stormen, blefvo omkuilkastade och sönderslagna. På eftermiddagen åkte jag ned till sjön för att med egna ögon se den förödelse och det elände, som ryktet med en tele-. grafs hastighet redan; hade i alla förstäderna haft ätt förtälja om; och jag vill nu enkelt som möjligt berätta, hvad jag var ögonvitne till. Så snart jag uppnått hafvet, fick jag genast ett begrepp om stormens och sjöns makt, som jag förnt icke häft. Så när som på tre fartyen hvilka lyckligtvis hade redt sig i stormen, låg hela den kofterdiflotta, som dagen förut så stolt hade vaggåt sig på lane topp, — strandad, vrak. på Vrak, det ena fartyget vid sidan af det andra. Hela stranden från kastellet till Royapuram (en förstad norr om Blacktown) var en hög af vrak, vrakspillror och fartygslaster. . Utanför kastellet ligger -Invershire kastadt upp nästan på torra landet. Icke långt derifrån närmare mot staden ligger Sir Robert Seppings.. Det hade ombord 3—400 menniskor och var destineradt till Mauritius. En förfärlig villervalla. skall ha rådt ombord, dåfartyget drefs mot kuiten, och stor fruktan hystes på land, att många if de ombord varande skulle finna eg våt graf; men det aflopp bättre, än någontrodde. Enlinn Vlef efter strandningen snart fastgjord mellan frtyg. och land, och förmedelst denna och en korg lefvos alla räddade kl. före 5 på eftermidlagen. Stort loförd och heder tillkommer soldaerne vid härvårande regemente (det 21:sta fusilerregementet); utan dem skulle säkerligen månget lif ha gått förloradt. En modig soldatfann sin död under försöket att rädda andra. Han och flere klättrade ombord, men på halfva vägen förlorade han sitt tag och föll i sjön. Närmast intill Sir Robert Seppings ligger -The kingdom of Belgium (ett jernfartyg) alldeles kantradt. Man ser blott skråivet; master, båtar och allt annat däcksinventarium är bortspöladt. Omkring 50 alnar derifrån är en vågbrytare af stem, söm är betäckt med plankor, bjelkar, kistor, tunnor 0. 8. Vv... som en gång ha varit delar af ett stolt skepp; det är-lemningar efter det olyckliga sArdbeg-. Huru otroligt det än låter, är det döck sanning; något fartyg fanns ej att se 10 minuter, sedan det stött mot vågbrytaren. Af besätttningen (20 man) äro 6 räddade; de öfrige, bland dem kaptenen, omkomne. ;Ett litet stycke derifrån ligger Blacktown. Det första huset är Parry komp:s kontor; Utanför detta och de följande fyra husen ligga Hotsput (1200 tons), Burlington, John Scott, varmenian: (jernfartygk Misser och några fartyg, som äro hemma här. Af-dessa är Hotspur värst medfaret.. Som det hade 2, af sin last i fartyget, kom det icke så nära land, och då det låg bakom de andra, var det svårt för besättningen att rädda sig. Från land afsköts raket efter raket, men på länge ville det ej lyckas att få någon raket att gå öfver fartyget. Slutligen äg det, och en lina blef nu fastjord ombord. Fartygethade vid denna tid (kl. 1) endast skansklädnaden öfver vättnet, och masterna voro redan för länge sedan försvunna. Det var naturligtvis en urlig färd för den modigaste bland de modige, ty linan låg mer under än öfver vattnet... En kraftig arm måste den ha, som kunde hålla fast vid en lina och motstå sådana sjöars kräft, som på få timmar hade förstört fartyg af första rangen. Det dröjde ej länge, förr än man såg från land, att en man ville pröfva sin lycka. Försöket misslyckades. Tåget brast, men lyckligtvis hade han fstsjort omkring lifvet på sig en annan lina och med hjelp från fartyget kom han åter ombord, om också med stor möda. En annan lina blef snart kastad öfver fartyget. Det dröjde helt kort: och en annan försökte uppnå land. Hvarje ögonblick trodde man honom försvunnen, när de väldiga vågorna dolde honom för en stund. Slut: ligen uppnådde han Streramooloo(en brigg, vid hvilken linan var fastgjord), och med hjelp af: någre, som voro ombord der, drogs, han pp: Derifrån var det icke svårt att komma i land, då fartygets stäf var blott få alnar från) stran-: den. Snart stod han der. Striden med elementerna röjde sig tydligt i hans ansigte, ty ögonen voro i hög grad blodsprängda, och ändock smålog han, han visste ju, att han var räddad och i stod .på terra firma. — Nu kom en paus, och derefter försökte en karl att föra en annan lina : ombordetill de olycklige, i fall den första skulle brista af. En modig man var det, som så oförfäradt vågade sitt eget lif för andra. Sannerligen förtjenade han mer än en medalj! Han kom halfväs ges, då orkade han icke mer. Han släppte tåget! och störtade i vågorna. Stackars gosse —han fick en vacker död: -:så hörde man åskådarne utbrista. Alla trodde ätt han drunknat — då plötsligtett hufvud visar sig öfver vattnet och kort derefter en liflös kropp i bränningen bland massor af vrakspillror. Ett halft dussin oförskräckta karlar sprungo modigt ut i vattnet och förde hjelten i land. Han är död, sade några, men inom kört öppnar han sina ögon och säger: aJäg har: räddat dem, jag har ju det? Ad!e man. som blott tänkte på andra. — Han repade sig snart under läkarevård; måtte han lefva länge och bli så lycklig han Förtjenar vara, önskade vi honom alla af hjertat. Den nästa, som försökte äntra i land, märkte snart, att det var omöjligt. Hållande linan med sin ena hand, tog han sig sina kläder med den andra och försökte derpå att genom sim: ning nppnå stranden. Det var blott föga hopp om räddning, men han, som hjölper dem, hvilka hjelpasig sjelfve, förde honom oskadad i land, å ,en stund vågade nu ingen om bord åter pröfva sin lycka. Slutligen försökte dock en, och sedan han arbetat sig lyckligt till land, följde honom en ändra och en tredje med samma framgång. Så kom en fjerde och en femte, men båda hunno blott halfva vägen, då. släppte de tåget, och man såg dem för sista gången. Det var nu nästan mörkt, och regnet, som strömmade ned, skingrade hvar och on till sitt. Jag kunde icke finna Min vagn och måste derför vandra till fots hem, en half dansk mil från hafvet; men hvad hade det väl att betyda i jemförelse med de stackars olycklige om bord! Säkerligen steg mången bön till Honom der uppe i går afton Tör de arme, som ännu befunno sig på vraket. Senare, Alla de på fartyget qvarvarande blefvo räddade tidigt i morgse. Sjön hade aftagit i våldsamhet, och mot löfte om 50 rupees vågade några karlar sig ut med en båt och förde dem lyckligt i land. På land har ovädret äfven kräft sina offer både i lif och egendom. En underrättelse från Vellore (en militärstation ungefär 50 eng. mil från Madras) innehåller, att 400-menniskor omkommit genom öfversvämning; dock saknas ännu fakta, . Öfverallt i Madras ära träd omknilslagna. och plantan-trädgårdarne ha lidit förfärligt. (Plantanen är en frukt. som finnes hela året om och dagligen ätes af alla invånarne här.) Husen ha icke sluppit undan; öfverallt ser man skadade tak: och verandor. lösryckta dörrar och fönster. En stor del af den fattiga befolkningen, som bodde i jordkojor med palmblad till tak, är husvill, emedan stormen har sopat bort allt. Vår vackra landningsbrygga har icke heller undgått förstöringen. Der för 4 år sedan det franska barkskeppet S:t Bernhard klöf brygan i två delar, på samma ställe har ett annåt artyg nu gjort en dylik remna, som i lång tid skall försinka och försvåra inoch utskeppning; ty man måste nu begagna båtar från kusten.