Aftonbladet – 15 juni 1872, sida 2

— Strandningar. Det är tyvärr attbefara att de senare dagarnes hårda ostliga stormar, som drifvit de under denna årstid talrika seglarne i Östersjön och Bottniska viken in på våra kuster, förorsakat talrika sjöolyckor. Redan nu erfara vi af passagerare, som anländt med i dag vid middagstiden hitkomna norrländska ångfartyg, att de vid passerandet af Ålands haf sett två barkskepp stående på strand utanför Svartklubben. Det ena skeppet, från hvars rår seglen hängde i trasor och slogo för vinden, antogs vara norskt, emedan från en stuga på land, i närheten af strandningsstället och der skeppets besättning antagligen sökt skydd, svajade en norsk flagga. Å det andra skeppet, som stod med beslagna segel, fanns ingen flagga, som antydde dess nationalitet. De norrländska ångbåtarne hafva genom stormen blifvit icke obetydligt rubbade i sina turer. Ångarne Haparanda och Gustaf II Adolf, som hitkommo vid middagstiden, hade till tidigt i dag på morgonen legat till ankars på Sladdarö redd i Öregrunds skärgård, emedan befälhafvarne ej ville sticka ut på Ålands haf innan stormen något lagt sig. Ångaren Noråstjernan, på väg härifrån till Sundsvall, låg jemväl i går till ankars i Öregrunds skärgård.