Aftonbladet – 11 juni 1872, sida 3

derom, var svaret, mig har han ingenting anförtrott. Hvar är han? I sin hytt förmodar jag:. Hvarpå mr Tre: herie styrde kosan dit. På han inträdde fann han kaptenen ensam, sittande vid sitt skrifbord med en mycket allvarsam uppsyn. Kapten Nelson var sjelf familjefar och hade fullvuxna söner och döttrar. Några ansågo honom till öfverdrift sträng i sjna förordnauden ombord på Nubian; kanske hade han sina skäl derför; det säkra är, att han aldrig uppmuntrade någon intimitet mellan de unga ladies och gentlemen som blefvo hans s 4 : 008 PASSA gerare till eller ifrån -TäQien. Mycket uttryckliga reglor voro statuerade och i de flesta fall noga iaktiagna på Nubian — ljasen skulle släckas på bestämdt klockslag, lang ombord var icke tillåten och tåte å tåter i månskenet ellor promenader framom hjulhusen likaså förbjudna. Ungdomen bedömde derföre kapten Nelson som en enfallig, tråkig pedant, men mödrar, som utan att sjelfva medfölja hade döttrar, som skulle resa till Indien, eller söner (ty dessa behöfde kanske ännu bättre eftersyn), voro mycket belåtna, då de för dem kunde erhålla platser ombord -på Nubian under kapten Nelsons högt betrodda uppsigt, Han var en man mellan 50-60 år, lång och med ett nobelt atseende — det ansträngande och verksamma if han fört hade i förtid kommit håret att ivitna och tryckt ålderdomens stämpel på len höghvälfda pannan. Då Treherne steg in i hytten erhöllo kap:enens små, blå, kloka ögon ett missnöjdt och föga lofvande uttryck; med en kylig ton vad han Treherne taga plats. Ni önskade tala med mig, kapten Nelson. Jay var. god och sitt ned, mr: Tre. werne, Jag har on mycket obehaglig pligt