Aftonbladet – 11 juni 1872, sida 2

g krigstjensttid tanke oundgängligen skulle leda till införandet af lega och friköpning, och bestred åtskiliga föregående talares föreställning, att det närvarande lagförslaget endast afd såge att skapa ett öfvergångstillstånd. Folket har erkänt nödvändigheten af obligatorisk krigstjenst och skulle gladt och villigt åtaga sig dermed förenade bördor, om lagen vore affattad på ett praktiskt och sansadt sätt. Tiden för halfmesyrer vore nu ute. Trochu framhöll dessutom nödvändigheten för armån af en ordnad gymnastikundervisning, af en praktisk utbildning och ett hjertligt förhållande mellan officerare och manskap. Det vore nödvändigt, att man hölle soldaterna sysselsatta och vid gladt lynne samt att man lifvade dem till aktning för sig sjelfva. Trochu ansåg, att armåns effektiva styrka, enligt det af honom föreslagna systemet, skulle komma att uppgå till 1,070,000 man, med inberäkning af alla afdrag. Trochu slutade sitt anförande med de orden: År 1855, sade den frejdade och saknade Montalembert, efter att ha blifvit besegrad i den kamp, som slutade med friköpningens seger: Jag vädjar från det närvarandes dom till framtidens erfarenhet. Afven jag känner, att jag skall blifva besegrad. Men äfven jag skall vädja från det närvarandes dom till framtidens erfarenhet. Trochus tal gjorde ett lifligt intryck på församlingen och applåderades vid åtskilliga tillfällen af alla partier, med undantag af en liten grupp i centern, Efter talets slut lyckönskades generalen på det varmaste af sina politiska vänner. Times särskilde korrespondent i Paris påstår nu, att franska nationalförsamlingen icke kommer att taga sig ferier före den 15 Augusti, enär generalråden först börja den 18 samma månad. Det är möjligt, att budgetkomitn kommer att framlägga sin rapport omkring den 15 Juli och församlingen får då tid att diskutera och antåga budgeten: Korrespondenten anser detta af synnerlig vigtför för underhandlingarna med Tyskland, hvilka nödvändigt fordra, att de delaraf budgeten, hvilka angå betäckandet af nya lån, äro definitivt beslutna. Den kommission, som af franska nationalförsamlingen blifvit tillsatt för att undersöka förhållandet med kapitulationerna under senaste kriget, har genom sina stränga domar ingenstädes väckt så mycken förbittring som i Strasbourg. General Uhrich har i tidningen Evenement offentliggjort en lång skrifvelse, i hvilken han punkt för punkt genomgår kommissionens betänkande angående kapitulationen och gendrifver de deruati framstälda beskylningarna. — Temps offentliggör nu en protest från 439 personer, hvilka förut tjenat i nationalgardet i Stras bourg. Denna protest slutar med följande till Thiers stälda ord: Hr president! Må tadlet återfalla på den, som utan att vara förberedd börjat kriget. Må det drabba dem, som lemnat Elsas hufvudstad åt sig sjelf utan artilleri, ingeniörer, fästningsverk, ja till ech med utan tillräcklig garson. : Vi fordra rättvisa. Det förolämpade Strasbourg vänder sig till er och fordrar upprättelse. Vi ha derför den äran, hr president, att anhålla om ny undersökning och nytt afhörande af vitnen, ty vi förklara, att i krigsrådets berättelse framställningen af Strasbourgs försvar är fullständigt vanstäld. Om processen mot Bazaine innehålla de franska tidningarne till en del motsägande berättelser. Under det några påstå, att Thiers genom alla upptänkliga medel söker att draga ut saken på tiden och afleda allmänheetns uppmärksamhet från Bazaine, uppgifva deremot andra, att förhöret går raskt framåt och att vederbörande embetsIl män utveckla den största verksamhet. LiI bert för den 7 dennes yttrar: General Riviere har hittills endast haft tvenne samtal med marskalken, vid hvilka det var fråga om de dokument den anklagade skulle fram lägga till sitt försvar. Bazaine har meddelat generalen de order, han utfärdat under belägringen, och de depescher, han afskickat TI till de underordnade befälhafvarne, för att sätta instruktionsdomarne i stånd att bedöma de företagna militära operationerna. Den anklagades vänner tro att, i anseende till de många upplysningar och dokument, som erfordras, marskalken icke före Augusti månad skall kunna ställas inför krigsrätten. Till Indpendance Belge skrifves den 6 dennes: Förhören i marskalk Bazaines mål fortsättas med ifver. Den punkt, angående I hvilken man i synnerhet är intresserad i latt affordra Rheinarmåns f. d. befälhafvare l upplysningar och i hvilken hans svar äro minst tillfredsställande, är beskyllningen att I han icke försökt verkställa föreningen med Mac Mahons här, medan det ännu var tid dertill. Rouher förhördes den 6 dennes af den s. )k. 4 Septemberkonventionen rörande sina l underhandlingar med ex-kejsaren i Rheims .Joch Chalons i Augusti 1870. Rouher var mycket förbehällsam och meddelade inga nya fakta. Det fransk-österrikiska handelsfördraget gäller ännu för några år och har derföre icke, I likhet med det engelska, kunnat uppsägas. Men den nuvarande franns a kt MR 0 Kt nt Mt KA kt UR DO Ft AD rr AE UR fr ska regeringens protektionistiska handelspolitik förnekar sig icke heller här. Hon ; har redan tagit förberedande steg till ett nom att hos Wienkabinettet göra framställning om att fartyg, som segla under österrikisk flagg, skola underkastas speciella afgifter, En interpellation rörande denna sak ställdes nyligen till österrikiska regeringen framtida uppsägande af denna traktat ge-l: vid ett sammanträde af riksrådets depute-Iradekammare. Handelsministern svarade, l: att han icke kunnat bifalla franska rege. ringens önskan utan att på ett betänkligt kk ov hället afvika från de rationella handelspolisätt skada den österrikiska handelns ochl: sjöfartens intressen och utan att helt och tiska grundsatser, som Österrike i likhet). -I med de flesta europeiska stater antagit. Det fanns äfven en annan grundsats, som det vore önskvärdt att respektera, nemligen att iakttaga traktater till dezg den tid, för hvilI ken de blifvit afslutna, utgått. Det tyckes slsom om franska regeringen, då hon fann: