Aftonbladet – 10 juni 1872, sida 3

Adam Christian Raab. t 1 lördags på morgonen afled härstädes ledamoten af riksdagens Första kammare, kammarherren frih. Av, e. Raab i en ålder åf nära 71 är. fosterlandet lar i honcia förlorat en ädel son, varmt nitälskande och outtröttligt verksam för allmänt bästa och intill sitt sista ögonblick full af glödande fosterlandskärlek. , Säsom refiregentant vid 17 rikedagar har han natt tillfälle alt göra sig väl känd i det offentliga. Adam Christian Raab var född den 13 Aug. 1801 och son af frih, Claös Jacob Raab, hyilken såscm emtraliteteöfrerste I slaget vid Hogland den 17 Juli 1788 kommenderade örlogsskeppet Enigheten och sedermera blef landshöfding i Blekinge län. Till en början egnade han sie åt den mili tära Bånan och blef efter genomgången officersexamen fänrik vid Kalmar regemente år 1816. hvarefter han avancerade till löjtnant 1827, till kapten 1838. År 1845 tog han afsked ur krigstiensten och egnade sig derefter dels åt handhafvandet af en omfat tande enskild ekonomi, dels åt det politiska lifvet, hvari han redan förut börjat deltaga. Såsom representant på riddarhuset hörde han till döm, söil too detta representanlkall på fullaste allvar; ban var gerna på sin post äfven på de tider, då lederaa glesnade betydligt och då understundom mycket vigtiga saker (som icke rörde de pvlitiska pri vilegierna) kunde komma att förhandlas för nästan tomma bänkar, och han deltog med värma och intresse i diskussionerna öfver alla vigtigare politiska och statsekonomiska frågor. Djupt genomträngd af det nationellas betydelse, hörde han till dem, som trodde att det nationella icke behöfde ställa sig fiendtligt mot det rationella, utan att den sunda nationella utveckling, som innebär den sanna och ädla konservatismen, äst befrämjas genom 1 tid vidtagnä för nuftiga reformer. Han var derföre en bland de mera framstående ledamöterna af den minoritet på riddarhuset, som konseqvent ifrade för en representationsreform, grun dad på samfälda val utan klass-och ständs skilnad, och som yrkade på sträng spar. samhet i statshushållningen. I alla de stora kulturfrågorna, såsom religionsfrihetsfrågan. frågorna om förbättrad folkuppfostran, hu manare strafflagar 0 s: v., kunde man vara viss att alltid finna honom på den liberala sidan. Vid 1853—54 årens riksdag, då man för allvar grep sig an i afseende på en re form i bränvinslagstiftningen, blef frih. A. C. Raab ordförande i det särskilda utskott. som för detta ändamål nedsattes. Såsom sådan inlade han stora förtjenster; ty ge nom sin humanitet, sin insigt i förhällan dena och sin lifliga önskan att något verkligen skulle göras förstod han at medla emellan de skarpa motsatserna, så att ett praktiskt resultat kunde åväga bringas. Hans förtjenst i detta hänseende erkändes allmänt, äfven af regeringen, son ådagalade sitt erkännande genom Wasa ordens kommendörskors. Vid 1859 års riks dag var han en af dem, som på riddarhuse vid behandlingen af den s, k. norska frågar frimodigast och bestämdast uppträdde för Norges sjelfbestämmelserätt i dess inre an gelägenheter. I de minnesvärda December dagarne 1865 uppträdde han med kraft och värma för representationsreformen, TI rid darhusets plenum den 5 December upptog KN DR AES