STOCKHOLM den 1 Juni. Sedan i måndags har franska nationalförsamlingen varit-sysselsatt med diskuterandet af värnepligtslagen. Detlagförslag, hvilket komiten inlemnat, omfattade sex artiklar och var af följande lydelse: Art. 1. Hvarje fransman är skyldig till krigstjenst; Art. 2. I de franska trupperna får hvarken fin nas penningepremier eller värfningsarvode: Art. 3. Hvarje fransman, som icke blifvit förklarad olämplig för all krigstjenst, kan från tjugu till fyrtio års ålder kallas till tjenstgöring i den aktiva armån eller i re serverna på sätt som lagen bestämmer; Art. 4, Lega och friköpning äro upphäfda. Di spens från krigstjenst i af lagen angifns fall beviljas icke såsom definitiv befrielse Art. 5. Det under fanorna inkallade man skapet får icke deltaga i några allmänns val; Art. 6. Hvarje organiserad kår lydei under krigslagarne, utgör en del af armår och lyder under krigseller sjöministern Art. 7. Ingen, som icke är fransman, få! anställning i den franska armån. Frän krigs tjensten äro uteslutna och få icke under nå gon förevändning tjenstgöra i armån: 1:0 Personer, som blifvit dömda till kroppselle: annat nesligt straff; 2:0) De som hafva blif vit dömda till två års korrektionsfängelse och derutöfver och till följd af domen blif vit ställda under polisuppsigt och helt och hållet eller till en del frånkänts medbor gerliga, civila eller familjerättigheter. En ligt ett i går ankommet telegram har natio nalförsamlingen antagit de fem första artik larne af lagförslaget. Femte artikeln, hvil ken förbjuder soldater som stå under fanorn: att deltaga i allmänna val, antogs med icke mindre än 639 röster mot 34, De valskan daler, hvartill kejsardömet använde armn äro sålunda härigenom för framtiden omöj liggjorda. I måndags, då diskussionen bör jade, hade en talrik samling åhörare infun nit sig till sessionen, hvaribland märktes åt skilliga medlemmar af engelska parlamentet Thiers, som öfvervar hela sessionen, följde debatten med den största uppmärksamhe och sågs ofta göra anteckningar. Förs uppträdde general Chanzy i tribunen och höll ett tal, i hvilket han påminde försam lingen om Thiers råd att icke gifva offent lighet åt de stridiga åsigter, hvilka kunde förefinnas rörande vissa punkter i förslaget enär det vore fara värdt att Frankrikes af sigter härigenom kunde komma att missför. stås i Europa, Generalen tillade att komi ten hade egnat en lång och omsorgsfull granskning åt lagen, att fullständig enighe rådde mellan komitens ledamöter, äfvenson mellan komiten och regeringen. Efter Chanzy hvars anförande uppväckte högst stridigs känslor inom församlingen, uppträdde der bekante deputeraden Jean Brunet och höll ett exalteradt tal, i hvilket han bekämpade komitens förslag om tvenne kategorier ai krigstjenstskyldighet, en ettårig och en fem ärig. Största intresset under måndagsses sionen anknöt sig dock vid general Trochus anförande, hvilket helsades med entusiastiskt bifall så väl från venstern som högern. Der forne guvernören öfver Paris, hvilken upp trädde omedelbart efter Brunet och hyars tal upptog tiden till sessiones slut; var un gefär af följande lydelse: : Efter det senaste kriget besluten att raga mjg tillbaka till det enskilda lifvet. så snart denna lag blifvit voterad, fäster jag stor vigt vid ati framställa mina idter och förhoppningar om ar. måns reorganisation. Jag skall tala vördnads fullt. fritt, men med fasthet. Och om jag icke trodde mig kunna säga allt, skulle jag hellre vilja pedstiga från denna tribun. Jag skalltala fritt, emedan ag tror by eg är på tiden att man, för att rädda landet, förknippar nödvän diga friheter med oangentma Sohn går... Orsa kerna till våra olycka fe er och militärisk inbilskbet, Resultatet blef i asjonen och TevoIutionen. Ctencral Morand, en ar 02 åra frivil: lige, skref 1827 för met bagira obligatorisk krigs tjenstskyldighet under tre ar. AN sade i sin skrifvelse, att en stark och talrik armå icke tjenade till någonting, om den icke vore genom