Aftonbladet – 31 maj 1872, sida 2

— Norska skälfångarne börja nu åter rända hem efter 3!2 månaders Vortovaro i volarhafvet. Resultatet är endast, skriftöt n korrespondent till G. P., tillfredsställande för tvenne bland segelfartygen, hvilka hafva vartdera en skälfångst till värde af ungefär 14,000 spår, medan de öfriga, 20 till antalet och bland dessa knappt hälften för: sedda med ångmaskin, i allmänhet blott lafyå fått 50 till 500 skälar, ja fartyg finnas, som ej lyckats fånga någon enda skäl. Detnya präktiga ångfartyget Haardraade från Kristiania har fiskat för ungefär 8000 spår, men dess utrustning kostade 5 å 6000 spår. För de flesta fartygen måste således skälfångsten i år anses alldeles misslyckad. Ångbåtarne hafva dock ännu tillfälle att skaffa sina rederier inkomst under årets lopp derigenom, att de under 7 4 8 månader intill nästa utrustning för skälfiske sändas i fraktfart. Man har emellertid den erfarenheten, att dessa tunga fartyg med sina svåra jernpansar i vattengången ej äro egnade för längre turer. Man har t. ex. sändt dem till Svarta hafvet efter säd, men jernklädnaden blef i Medelhafyets varma vatten till den grad öfverdragen med föroreningar af allehanda slag, att farten minskades och resan blef oproportipnerligt lång.