Aftonbladet – 30 maj 1872, sida 3

rd HH a backen, Icke heller påstod. nämnden att denna sistiamnda bro iu skulle bököffas, sedan en gångbro strax bredvid kommit till stånd, tillsammans med jernvägen. Men hurn då förstå att riksdagens beslut, hvarunder loppet framlystr för Stockholm, att ändtligen en gång få-se sin högt skattade Helgeandsholme i en klädnad värdig en hufvudstad, synes hafva hos drätselnämndens förstå afdelning på en gång väckt den slumrande tanken på en bro från Riddar husgränden, hvilken bro, om hon tramfödes måste, såsom jag längre fram skall visa, blifva ett missfoster? Jo, de der fruktansvärdt kostsamma och vidlyftiga undersökningartne och beräkningarne, som omsorgen för Helgeändsholmen skulle selförå, äro väl hu till stöden skärkta af staten; men tiden som dessa undersökningar fordrar är årslång, och en ny bro öfver Norrström är omförmäld bland företag för hvilka staden aenom -konal. brefvetden 6 Åprul 1866 erhållit rättighet bit äpptigå lån till belopp af 4,500,000 rär. ämnden kan derför icke vänta på bron från Drott ninggatan, utan shetitställer ätt Pron från Riddarhusgränden nuw bör komma till utförande, : Dessutom hafva herrar stadsfullmäktige, redan vid sammanträde den 1 Aug, 1866, utsn stt då kesiutd töm tTerkstölllghet af brobyggnadsföretaget, godkänt det af komiterade föreslagna läge för en bro i den utdragna Riddarhusgrändens förlängning rätt öfver till Tegelbacken. Och hvilken är väl den komiterade, som föreslagit bron från Drottninggatan till Mynttorget i hvilka äro de fullmäktige, som godkänt detta läge? Tessin hette denne komiterade, och trenne konungar voro dö fullmäktige; söm godkände detta läge. De hette Carl XII, Fredrik i och Gustaf III. Feif som framför Carl XII:s svar på den store mästarens framställningar med ritningar öfver Helgeandsholmensordnande, sä ger dervid, i brof från Bender den 50 Febr. 1712: Hans M:t är intet så osnäll i Architecturen, och om jag icke expres vore förbuden, så skulle jag öfversända en desein på ett hus som H. M:t har författat, hvilket har alla commoditeter och är rätt väl indelilt, men H. M:t vil intet skrytå med sine vettenskaper. I Feifs bref från Timurtasch den 17 Juli 1713 heter det från konungen: Bryggan från Drotningegatan kommer öfver måttan vacker och gifver hela holmen et träfligit anseende från alla sidor. Uti mapgistratens bref af den 30 Mars 1750 till öfverståthållaren heter det: Sedan Hans Kongl. Maijtt genom Nådig skrifvelse till Högwälborne Herr Baron och Öfver Ståthållaren den 4:de Martii 1748 förklarat Dess Nådiga wilja wara, det skulle wäl och accurat författade Strand Cartor öfwer denne stadsens Hamnar, Strander, Canaler och genomfarter till Kongl. Maijtt uppgifwas, hwilcka, sedan de af Kongl. Maijtt blifvit gillade, måtte kunna tiena till rättelse; wid en och annan tillärnad deseins wärckställande;så bar Stadsens Högt ärade Byggningsoch Ämbets Collegium, på hwars tillgörande sådant egenteligen ankommit, efter erhållen del af högstbemälte Hans Kongl. Maijts Nådigste befallning, lätit genom Capitain och Stadsens Architect Herr Johan Eberhard Carlberg författa hos gående fjorton stycken Cartor öfver denne Stadsens med dertill hörande Malmars Strandtracter, utmärkandes icke allenast Strandernes nu för tiden warande situation och beskaffenhet, utan ock, huruwida de på möjeligaste och bästa sätt skulle tyckas kunna regleras och bringas till rätta linier, samt å de fläste: ställen i framtiden anständige och prydelige Strandgator inrättas. — — Nir 5. Stranden ifrån Kongl. Myntet, omkring Helgeandsholmen till Norremalms torg och Rosenbad. Till: denne Strands reylering finner Magistraten, att något project så mycket mindre kunnat författas, som Helge Andesholmen till större delen -innehafwes under Kongl. Stallet, och dessutom redan är faststält, att en Passagebro framdeles skall inrättas emellan Kongl. :Myntet och Drottninggatan, vid under händer tagandet hvaraf specielle teekningar-så väl öfver samma bro som hela bemälte trakt nogsamt lära komma att upprättas. Uti Elerss Stockholm heter det år, 1800: Om den bro, som är tillämnad ifrån Drottninggatan, öfver:. västra udden af H. andsholmen:till Staden och Myntet; kan med trygghet -berättas;. att: desseinenoch ritningarne dertill, blifvit af R. R. och Öfverståth.: Friherre Sparre presenterade och:af K.:Gufstaf III gillade och påskrefne. De tre konungarnes gillande af förslaget om en brobyggnad från Drottninggatan till Mynttorget, kan således icke bestridas, och den genom århundraden erkända nyttan deraf att en sådan byggnad utföres, icke heller. Kan man väl då ej hoppas att hrr stadsfullmäktige, nu såsom den 1 Augusti 1866, icke besluta om verkställighet af det brobyggnadsförslag, som drätselnämndens första afdelning i skrifvelse af den 24 Januari detta år förordat, en skrifvelse som nämnden egt lugn nog att icke förr än nu frambära; detta lugn, som en nu hastigt påkommen oro öfver rättigheten att upptaga ett lån af 4,500,000 rdr icke måtte störa! Baltz. Cronstrand. Vi ha icke velat vägra införandet af ofvanstående, undertecknadt med ett kändt författarenamn. Den ärade insändarens tankar i detta. ämne äro förut tillräckligt kända och innebära utan tvifvel mycket som är behjertansvärdt. Hufvudsaken är dock, att i denna mycket omordade brofråga omsider en gång komma from sounds till things; ty med planer och beräkningar och resonnementer rörande en hop mer eller mindre idealiska broar är den trafikerande allmänheten föga betjenad; den har under årtionden hunnit bli mätt derpå; den vill nu gernaha en verklig bro, äfven om denna ej kan göra anspråk på, att alla skola rkänna dess företräden ur teoretisk synpunkt. En utsigt till att omsider en gång i denna sak komma 4311 an wvarkblioshat föraliemar nn I havad