Aftonbladet – 30 maj 1872, sida 2

måste vi tillägga, att det vat sä Berrano och icke med Topete konungen inisdde tnderländlingar om bildandet af ett nytt ka binett och att Serrano åtog sig detta uppdrag, men att han, emedan han icke kunde lemna de baskiska provinserna förr än carlistupproret blifvit undertryckt, föreslog att Topete tills vidare Sökte inträda i hans ställe, hvilket äfven skedde. Af de telegram man senast erhållit ser det ut,som örg insutrektionen nu mera i det närmaste vore inskränkt till Navarra. Enligt en korrespondens från Bilbao till Independance Belge, daterad den 21 Maj, innehade carlisterne då ännu positioner i södra delen af Biscaya och uppgick deras styrka derstädes till 7.å 8000 man, a! hvilka dock endast 4 å 5000voro. ordentligt beväpnade. Deras anförare voro Cuevillas. och Sierra, dei sistnämnde prest, I nämnda korrespondens gäges om honom: Kyrkoherden. Sierra är den mest energiske och för guerillakriget mest lämplige man carlisterne ega. Han är rteslig till växten och af en herkulisk styrka. Han var kyrkoherde i byn Villaro och åtnjuter i helalandet ett stort anseende såsom prest.. Då han bedde i sin prestgård, förde han ett mycket lugnt lif, besökte sina sockenbor och fiskade på stranden. Huru har denne godmodige prest blifvit guerillachef? Detta finner sin förklaringsgrund deruti, att Sierra, innan han jinträdde i det andliga ståndet, under. det. sjuåriga borgerliga kriget var Cabreras ordonamsofficer .och i likhet med denneicke ville erkänna fördraget i Vergara. Efter kompromissen. I Vergara, som Espartero med så mycken skicklighet genomdref, lemnade Sierra Spanien och begaf sig till Frankrike, der han stannade i flere år och förtjenade sitt uppehälle såsom murare, Han är, som pi finner, en man med mycken gjälsstyrka och en fast karakter. Sedermera har han återkommit till. Spanien och blifvit prest. Man bar gifvit honom anställning såsom kyrkoherde i Villaro, der han gjort sig älskad och aktad. Man trodde att han icke mera skulle ha smak för det borgerliga kriget; men det behöfdes ingenting annat än ljudet af.en trumpet för att återgifva den gamle stridshästen hela dess krigiska eld, . Sierra anses som den-solidaste-och tappraste af. de carlistiske: cheferne; han: ären verklig riddare från korstågens tidshvarf och skall säkerligen låta döda sig i spetsen för de sina. Häån är ytterligt fanatisk: och fiendtlig mot hvarje id6. om framåtskridande. Om någoni hela-verlden tror på Syllabus. och dess.direkta följder; så är det: säkerligen han. I anledning af den kritiska ställning? i hvilken insurgenterne, nu befinna sig, yttrar korrespondenten. : vidare: Det är ett skönt tillfällerför Serranoatt med ens göra-slut på insurrektionen; . Han har tnw framför sig alla de carlistiska stridskrafterna. och en lycklig batalj kan försäkra honom om ett stort rykte, Man: säger, attstrupperna äro uttröttade, detta är naturligt de ha gjort otroliga marscher. Divisionen Letona har tillryggalagt 23!2 lieus . på 41 timmar: och detta i den mest kuperade delen af landet. Uppgiften härom är tillförlitlig... Hvilket vackert infanteri är icke det spanska! Det har icke vanslägtats från Carl: V:s och Philip II:s trupper. Det är tåligt, tappert, nyktert, disciplineradt; lydigt och. beundransvärdt i sina marscher. Borgargardet, kavalleriet och äårtilleriet gifvå det icke i något hänseende efter. Memorial diplomatigque. meddelar: : tvenne dokument, hvilka hafva afseende på judeförföljelserna i Rumenienr: Det:ena är en kollektiv protest af stormakternas generalkonsuler i: Bukarest; det andra är en rundskrifvelse till Rumeniens sändebud i utlandet, undertecknadaf--justieministern Costaforo och hviken kan betraktas som ett svar på protesten. Costaforo beklagar sig i ganska lifliga ordalag öfver de främmande konsulernes afvoghet mot den rumeniska regeringen; han anklagar dem för att icke fästa afseende vid regeringens goda vilja och hennes samvetsgranna bemödanden att öfvervinna de svårigheter, af hvilka hon är omgifven. Cirkuläret erkänner dock att åtskilligt är att säga om den besynnerliga domen af assisrätten i Bouzeo, som afkunnat en mycket sträng dom, mot några israeliter, från hvilkas: stilltalande-odock: vederbörande minister hade afstått; men deremot frikänt andra anklagade, hvilka begått våldsamheter mot israeliterne. Men, yttras det vidare, det är icke regeringens fel om juryn, som i allmänhet är föga upplyst, ännu är det mindre ifurstendömena än annorstädes. Af hela det sätt, hvarpå hr Costaforo talar om de våldsamheter, för hvilka judarne varit utsatta, framgår att han sjelf icke är fri från den bländ befolkningen rådande fördomen mot dem. Han kallar visserligen dessa våldsamheter beklagansvärda handlingar, men han söker så mycket som möjligt att fråmställa dem i en förmildrad-dager och, om icke försvara, åtminstone urskulda dem. Det tyckes emellertid vara temligen orimligt att antåga, att, såsom hr Costaforo söker insinuera, de utländske konsulerne skulle vid afgifvandet af den gemensamma protesten ha lydt en känsla af illvilja mot rumeniska regeringen och kommit öfverens om att öfverdrifva attentaten mot judarne. Ordensutnämningar. K. M:t.hari extra ordenskapitel den-27-dennesutnämnt: Till härolder vid Serafimerorden: Andre: sekreterarne i utrikesdepartementet C. M. G. Björnstjerna och P. R. Tersmeden. Till kanslist vid K. M:ts Orden: Protokollssekreteraren i K. M:ts kansli, registratorn i justitierevisionsexpeditionen J. T