med afseende på skuldsatta personer, som afvika till Amerika. : a Men såsom vida vigtigare och djupare ingripande i samhällets lif än alla dessa nu omförmälda lagförändringar framhöll talaren den af riksdagen antagna nya -fattigvårdsstadgan. Så: i I som dess grundtendenser anfördes: primo att kommunen ej är obligatoriskt förbunden att-lemna . I fattigunderstöd åt andra än dem, som äro ovilkorligen hjelplösa, icke åt sådana, som genom lättja och försumlighet råkat-inöd; secundo, att ingen, som söker eller eger fattigunderstöd, får om sitt berättigande dertill föra juridisk process mot den, som bevisar eller skall bevisa honom denna välgerning. A andra sidan grarstår dock kommunens ovil orliga pligt att draga försorg om de verkligt hjelplösa, och der denna pligt ej fullgöres, uppträder staten såsom sakförare för sina hjelpbehöfvande medborgare och förfäktar genom konungens befallningshafvande deras rätt gent emot kommunen — en enligt talarens förmenande ofantligt lyckligt funnen utvag att å ena sidan hindra lata, försumliga och grällystna personer att utpressa fattigunderstöd, å andra sidan förmå kommunen att fullgöra sin pligt. Förordningen, sådan den af riksdagen med få och mindre väsentliga ändringar antogs, var resultatet af dubbla och långvariga komitearbeten samt en på dessa grundad kongl. proposition. Sistlidne riksdag hade äfven, P grund af en allmänt utbredd åsigt om olämpligheten af förut ällande straffbestämmelser för itererad stöld, eslutit en mildring i dessa bestämmelser. Man hade nedsatt minimistraffet för andra, tredje och fjerde resan stöld samt maximum för tredje reJsan. Samma riksdag hade äfven beslutit, att I mö, som är myndig, ej längre skall stå under I giftoman, utan råda öfver sin hand såväl som löfver sin förmögenhet; ett beslut, påkalladt re;Idan som konseqvens af lagens stadgande, att Jenka är myndig och råder öfver sin hand redan innan hon fyllt 25 år. Intet rimligt skäl funnes, hvarför ogift qvinna och enka i detta fall ej skulle vara likställda. jar På kunglig proposition hade beslut blifvit fattadt om tätare tingssammanträden vid häradsrätterna — en början till omorganisation af vårt domstolsväsende i första instansen och egnadt Jatt afhjelpa den mycket öfverklagade långsamheten i rättsskipningen, men som ej kan sträckas l. längre än till hvad som redan blifvit gjordt med l; mindre än-att domsagan med flera tingsställen I delas, enär domaren eljest ej kan medhinna alla tingen eller ock tingsställena sammanslås tilll; ett enda. I denna riktning torde reformen för l, framtiden komma att gå, emellertid verkar den redan i dess nuvarande form inom 48 af landets l, 103 domsagor. Bland af senaste riksdag fattade beslut om lagförändringar intager friköpningsl. rättens upphörande ett framstående rum. Vis-. serligen torde det till sina följder ej blifva afl. någon mera väsentlig vigt, men deremot egerlj det en stor principiel betydelse; ty det uttalar) genom lag grundsatser om hvarje svensk mans ; skyldighet att under sin kraftigaste tid, sin ungdom, utan undantag stå till sitt lands disposi-l; tion samt inhemta den öfning, hvilken utgör ; minimwm för duglighet att dellaga i landetsför1 svar. Derjemte ansåg talaren detta beslut ut-; göra början till en utveckling och utvidgning af vårt försvarsväsende — en ringa början vissers ligen, men dock icke utan all betydelse. Dernäst vidrördes medicinska frågan; frågan v om Carolinska institutets rätt att i likhet med l( universitetens medicinska fakulteter anställa både 1 teoretisk och praktisk medicinsk examen. Vorelc detta namnet, så ville talaren deremot anse, attt saken egentligen gälde, huruvida de båda aka-Jls demiernas medicinska fakulteter samt Carolinska c institutet hvar för sig skola utgöra fullständiga ls läroverk, hvilka hvar för sig kunna bilda läkare, eller om de skola tillsammans verka till detta mål. Klart vore att båda delarne inge för sig, men lika gifvet vore äfven att det blefve betydligt dyrare att hafva tre fullständiga läroverk, att tre läroverk som tillsammans utgöra ett fullständigt, och behofvet af en dylik utvidgning hb föreföll talaren mindre tydligt ådagalagdt. . Med särskild tillämpning på den kommun talaren representerat, uttalade han sin förnöjelse öfver att sedan tvenne motioner i frågan misslyckats, man ändtligen vid denna riksdag lyckats erhålla en förändrad lagstiftning i afseende på så kallade bierstugor. Enligt riksdagens beslut skall hädanefter rättigheten att drifva dylik rörelse, bero i stad på magistratens, och på ls landet på kommunalstyrelsens pröfning af denn persons qvalifikation som derom gör ansök: (s ning. s Dornäst öfvergick talaren till en kortfattad f redogörelse för defrågor, som varit vid riksdagen ? väckta men blifvit afslagna. Först bland dessa lb nämndes K. M:ts proposition med förslag till E ordnande af de internationella förhållandena för si fjellapparne. Tal. beklagade att detta förslag K ej kunnat vinna riksdagens godkännande, dels emedan lapparne lida stora olägenheter under nu ällande förhållanden, dels emedan förslaget varit) te Tukten af 20-åriga internationella nunderhandlin )k gar. Vidare omnämndes sparbankslagen samt förändrade bestämmelser angående den kommunala If rösträtten, hvilken senare fråga alltjemt i För-ft sta kammaren mött ett bestämdt motstånd. Ih Kammarens skäl till afslag betecknades af talaren såsom hufvudsakligen politiska. En förändring af röstskalan befarades skola inverka på hb landstingens sammansättning och följaktligen äfven ytterst på valen till Första kammaren. Tå-al laren för sin del änsåg Ti en röstbefränsning behöflig men icke tillfyllestgörande så I länge man egde en röstskala efter bevillningsriksdalern. För att komma till en definitiv lösning af denna fråga torde vara bäst att antaga en röstskala, af några få grader der skattens fö storlek och den derpå griumdade rösträtten blirti ett uttryck af qvalitativ olika ställning inom d kommunen Ingen röstskala torde dock kunna li framläggas, som ej antingen är godtycklig eller ock leder till den anmärkning att det ej är oxar och åsnor som skola utöfva: rösträtt, hvadan Foc denna rätt ej heller bör bero på egandet af ettk: större eller mindre antal sådana. äl För öfrigt anmärktes att lagmotioner utström)Pi mat öfver riksdagen liksom en forssande flod, ; N he mt ll fr Jr Detta fenomen förklarade talaren sålunda, att ett nytt maktpärtl. de mimndre jordbrukarnes, framträdt inom riksdagen, hvilket af helt naturliga skäl vore böjdt att betrakta samhället ur synpunkten af sitt eget intresse. En felaktig inuktion, en sammanblandning af lagen rikt ning och riktiga tillämpning framkallade mötic ner om ändringar i lagar, på hvilkas ol tillämpning något hvar i sm ort sett exempel Fagmtskottet hade emellertid, såsom man shed full befogenhet anmärkte, gjort allt sitt till för att strypa dessa motioner, och hvad utskottet underlåtit hade kamrarne fullbordat. Den enem bonden hade gjort sitt till för att taga lifvet af )2! den åndres motion. Talaren afslutade sin redo-h görelse för lagfrågornas behandling med att uttala en förhoppning, det den nyinrättade Tågbyrån skulle blyg et mycket gagn, dels för att rötvå Kvilka örändringar, som verkligen unna vara behöfliga, dels äfven för att formulera lagförslagen, 1 hvilket-afseende de flesta vid riksdagen väckta motioner varit långt ifrån tillfreäsställagde. Sr Blånd fronälagstr or betecknades såsom vigtigast antagandet af det från föregående valperiod hvilande förslaget, om rättighet för fräömmanmande kristna och mosaiska trosbekännare att innehafva och utöfva alla andra embeten än sådana, med hvilka undervisning i religion är. förenad, Tal. ansåg detta för ett väsentligt fram.i steg. enlr det oto egnadt Att borttaga det höget q förderfliga förhållande att i samhället finnas flere klasser af olika berättigade medborgare. ar skalle bade farhågor, att statskyrl a stånd skulle hatas genom denna reform. Enligt a förmenande skyddades statskyrkan härlF genom att befrias från alla sönderslitande ellerfa till unvlösning verkande elementer samt förse ll då