Prof. Ribbings riksdagsredogörelse. (Forts, fr, gårdagsbl.) Från tulloch bevillningsfrågorna öfvergick talaren till en redogörelse för rena lagfrågor. Till en början omnämndes den vid 1870 års riksdag beslutna förändringen i konkurslagens stadande om edgång. Man stadgade nemligen, att å någon. borgenär begärde att någon eller några af de öfriga borgenärerna skulle med ed fästa sin fordran, så skall. detta yrkande genom sökandens försorg dem delgifvas.-Man ville. genom att ålägga börgenären detta besvär, förhindra, hvad som förut ofta lärer hafva inträffat, att nemligen yrkanden om edgång i massa framställdes, på det några af fordringsegarne skulle genom glömska och uraktlåtenhet att gå eden förverka sin rätt till kraf och derigenom naturligtvis dividenden för de öfriga blifva större. samma lag hade vidare den ändring vidtagits, att då borgenär vistas utrikes och således ej kah anträffas, skall han anses hafva erhållit kallelse genom kungörelse i allmänna tidningar, med undantag af de fall. då han eger pant eller inteckning i boet. Slutligen hade man äfven i konkurslagstiftningen. genomfört en länge och envist påyrkad reform, tvångsackordets upphäfvande. Enligt de nya stadgandena eger rätten ej fastställa konkursackord, som understiger 25 rocent af de oprioriterade fordringarne och på hvilket ej alla fordringsegarne ingått. Skälen till denna förändring angåfvos såsom önskan dels att förmå skuldsatt person till att tidigare görå konkurs, innan håns tillgångar äro fullkomligt medtagna, dels att förekomma ett majoritetsförtryck, som förut ofta egde rum, i det en del störte fordringsegare tvingade de öfriga attingå på ett ackord af några få procent, hvilket medgaf gäldenären att enligt ötverenskommelse godta dem Som ä do lit tvånigsagkordet; amtligå dessa förslåg Hafva ytni s M:tå sanktion och äro nu lag. Vidare Käde ri detta på proposition in . M:t. beslutit, a mning kan genom al anna tidningarne delgifvas; ett stadgande, hufvudsakligen tillkommet