Jag undrar hurudan Heå!ene du Broissart skall blifva2, sade Ågnes utan att bry sig om hans ton. Hon blir kanske en myeket hygglig flicka slutligen ? Det betviflar jag inte, sade broåren; lika hygglig som de öfriga af sitt kön. Åh, George, du skulle inte tala så föraktligt om qvinnan, det finnes mycket godt hos henne, fast du kanske aldrig kommit underfund dermed. Nej det har jag verkligen inte; Agnes; jag har intet förtroende till fruntimmer, hvarken för deras dygd eller öfriga egenskapsr, men du, min söta Agnes, sade ham i en skämtsam artig ton, utgör ett lysande undantag från min regel. sJag önskar inte att vara något undantag, sade hon med tårfyllda ögon; om vi alla äro så dåliga, kan du gerna klassificera mig till mängden. Jag är hvärken bättre eller sämre än de öfriga af mitt kön. : Så, min käraste Agnes, inte var det min mening att göra dig ledsen, sade han smeksamt, strykande hennes lilla hand, som låg på hans arm. Det är deras eget och ditt fel, Agnes, att jag blifvit sträf och liknöjd — ni ha skämt bort mig. Ja, jag vet, att du är ett bortskämdt barn, George; vi måste försöka att ändra oss, men det. blir ingen lätt sak, sade hon, då hon med ett mildt leende såg på hans öfver henne nedlaiäde ansigte — mycket svårt för den att ej blifva: bortskämd, som. ser så ut som du, . Tyst, tyst! sade han hastigt, nu, Agnes, äro Vi på stora gatan, torka dina ögon, eljest komma vi väl i ländsortstidningarne nästa vecka. Intet nytt samtal börjades innan de uppnådde Sorel Cottage, mrs Henry Trehernes bostad. (Forts,)