Aftonbladet – 21 maj 1872, sida 3

— Konst-ur. Ledamoten af riksdagens Andra kammare för Boteå, Säbrå, Nora och Gudmundrå tingslag i Ångermanland, hr P. Östman — förut bekant för flera om stor mekanisk både färdighet och fyndighet vitnande uppfinningar — har för närvarande under arbete ett konst-ur (så kalladt tidskilnads-ur), som antagligen skall, då det en gång hinner blifva follfärdigt, komma att tilldraga sig mycken uppmärksamhet. Detta ur, som inneslates i ett vanligt väggursfodral, har först och främst en tafla, som uteslutande visar Stockholmstid, men mekanismen härför står genom en enkel sammankoppling i förbindelse med tidsskilnadsuret och sätter detta i rörelse; verkningarne häraf visas på en nedanför den förra belägen fast tafla, indelad i 24 timmar, d. v. s. 12 före och 12 efter middagen. Öfver denna fasta tafla roterar en annan en gång å dygnet, och är denna likasom jorden in elad 1 360 grader. På denna rörliga tafla äro visare anbragta på den meridiangrad, å hvilken Stockholm (öfver hvilken platsnollmeridianen är tagen), Kjöbenhavn, Madrid, Paris, Rom, Berlin. Wien, Petersburg, Peking. Melbourne, Newyork, Kristiania, Göteborg, Madras, Kasan, Godahoppsudden, Konstäntinopel, Greenwich och Rio Janeiro äro belägna. och för hvar och en af dessa visare äro små runda plåtar anbragta, utvisande hvarje orts namn, hvadan man sålunda med lätthet kan se huru mycket klockan är å någon af dessa orter, då hon är så eller så mycket hos oss. Öfver fodraletsöfra del gå två figurer, föreställande solen och månen, upp och ned efter Stockholmstid, visa punktligt dagarnes längd året om samt ny och nedan. Utom dessa egenskaper har detta ur flera andra af verkligt öfverraskande beskaffenhet, alla vitnande om upp: finnarens rika mekaniska begåfning. Hr Öst man lärer ämna söka patent på sin Uppdanine N.-K. — Välgörenhet. Vi kunna ej underlåta — säger Södermanlands Allehanda — attför våra läsare omnämna ett par drag af väl görenhet, som väckt allmänt och välförtjent erkännande inom vår bygd. Förhållandet är nemligen, att grefve Halvyl och hans fru, född Kempe, på godset Erikslund vid Hållsviken i Vesterljungs socken, på egen bekostnad inrättat en flickskola, der de under hafvandes döttrar hvarje fredag erhålla kost nadsfri undervisning af två lärarinnor i allehan. da husoch handaslöjder. Eleverna få derjemte en riklig middagsmåltid och erhålla; när de om aftonen aflägsna sig, såsom än en väldig smörgås. Skolan bevistas af många lärjungar. hvilka genom flit och uppmärksamhet visa sin tacksamhet mot sitt menniskoälskande husbond: folk. Men ej nog bärmed; berrskapet Halvyl har desstitom under sin vård tagit tre muderlöss