Aftonbladet – 21 maj 1872, sida 2

De svensk-norska tullförhållandena. Fredrikshalds kommunalstyrelse har enligt Smaalenenes Amtstidende den 15 dennes inkommit till K. M:t med följande ansökan: Undertecknade kommunalstyrelse i Fredrikshald vågar härigenom i underdånighet vända sig till E. M:t med ansökan, att den nu gällande lagstiftningen om varusändningar mellan de förenade rikena måtte bli underkastad en snar revision, och att till lättnad för berörda varusändning nya och förändrade föreskrifter i detta ämne måtte utfärdas. Fredrikshalds kommunalstyrelse, hvilken, såsom representerande en invid gränsen belägen vigtig handelspunkt, har ett starkt och nära liggande intresse att ge de här ofvan omnämnda förhållandena ordnade på ett efter tidens kraf tillfredsställande sätt, vågar i detta afseende underdånigst anföra och åberopa följande: 1. Att de nu gällande föreskrifterna i detta ämne äro invecklade och svåra att förstå, hvilket gifver anledning till vacklande och stridiga uppfattningar af föreskrifternas rätta mening. 2. Att de gällande föreskrifterna principmessigt äro byggda på en förkastlig åtskilnad mellan sjöväga och landväga sändningar. 3. Att det för norska fabrikanter och handtverkare är af största vigt att försäkra sig om ett lätt och obehindradt tillträde till den jemnförelsevis stora och rika marknad, som Sverige erbjuder för:deras tillverkningar, och att det för dem således väsentligen kommer an på, att dessa deras produkter äro tuollfria i Sverige, hvilket sannolikt skall kunna ernås derigenom, att Norge gör den jemförelsevis mycket mindre uppoffringen att låta svenska produkter och tillverkningar införas tullfritt här i riket. 4, Att från den ömsesidiga tullfriheten, af hvilken Norge i alla händelser skall draga den största nyttan, blott sådana tillverkningar böra undantagas, som i fiskalt afseende äro af betydenhet för båda rikenas statsinkomster, såsom sockeroch tobakstillverkningar, bränvin 0. 8, V.