emlighållits I Prag; men då man genotflöj e tyska tidningarna erfor hans uppträdande ex Strasbourg, uppstod en stark rörelse bland Re e czechiske studenterne, prolessorerne ochMi tudenterne. Tvenne protester ha offentlig-tet jorts, hvilka återgifvits af de franska tid-me ingarna. Iden första förklära de czechiskelge tudenterne, att de utgöra tre fjerdedelar af en studerande tngdomens i Prag, och attjni Töflers uppträdande såsom representant förla len sinnesstämning, som råder bland stu-lsti lenterne i Prag, är alideleå sjelftaget. Denav zechiska ungdomen är så längt ifrån att lysa någon sympati för dei tyvä työka högde kolan; att hån tvärtöri endast ödskar Frahkif, ikes återtipprättelse. I en annan protest, ör öm är undertecknad af czechiske professo-tel er och studenter, förklaras, att Prags uni-sk versitet af konung Carl IV stiftades som fa n högskola för kontngäriket Böhmens in-2X öddå betolkning, att det aldrig varit något yskt universitet, att allt hvad som för närvarande sker i Elsass-Löthringen står i strid 39? not folkens sjölfbeblämklögsratt Ö. 8 V.re n 10 dennes föreföllo i Prag demonstra-da ner mot en czechisk professor, som skalllde 1a röstat för den tyska adressen, Studen-te erne afbröto under tumult hans föreläsning ch lemnade derpå auditoriet: : Frågan om äntagandet äl eh lag motjiv esuiterne står för närvarande på dagK irdningen inom tyska riksdagen. Den 15 pi lennez vörjade diskussionen. Det utskott,!na som tillsatts för att pröfva de angåendel of denna sak inkomna petitionerna, hade med stor majoritet antagit Gneists förslag, som st sår tit på att fästa regeringens uppmärk-de samhet på den antinationella propaganda,m som titöfvas af vissa religiösa turdnar; FörVs slaget om vidtagandet af repressiva åtgärler hade deremot af utskottet tillstyrktsut sndast med 4 rösters pluralitet. Diskus-lsi sionen, som följdes med mycken spänningni fo en stor mängd åhörare, öppnades afjst Ewald med framställandet af ett yrkande om att samtliga förslagen skulle återremit-tj teras till utskottet till förnyad behatidling,g emedan det hade uraktlåtit att uttala sig om petitionerna rörande frimurarne. Dettalgw yrkande återtog han likväl, Dr Moufanglar höll ett loftal öfver jesuit-orden och fram-g: ställde agitationen mot denna orden såsom a ullkomligt haltlös och obefogad. Hela afi fären hade blott sin grund i en koalitionl, mellan gammalkatolikerne, d. v. s. ett halft!sc dussin professorer, som tro på sin egen ofel-ni barhet, och ett halft dussin prester, som ervi hållit tillrättavisningar af de kyrkliga myn-5C ligheterna, och protestantföreningen, som blott ville väcka uppseende o. 8. V. Åsig-fö terna inom pressen angående lämpligheten h: af ett absolut förbud mot jesuitorden inom vy tyska riket äro delade. MWeserzeitung erin-P) rar om, huru liten framgång försöket att undertrycka denna orden under Clemenslyj XIV hade. Samfundet försvann såsom lti korporation, men det fortlefde alltid i tyst-s: het och visade sig åter, så snart omstän-u digheterna blifvit mera gynnsamma, med samma organisation som förut och med en kraftigare, böjligare och mera fruktansvärd verksamhet. Man kan icke, yttrar nämnda tidning, upprycka : det onda med roten på annat sätt än genom att utrota okunnigheten och lättrogenheten. Dessa utgöra den grund på hvilken jesuiterne bygt sitt herravälde. Man måste höja folkets intellektuella ståndpunkt icke endast bland männen utan äfven och framför allt hos qvinnnora. Skolan är det enda vapen, hvarmed man kan afslå de ständigt ånyo uppväxand ehufvudena på ultramontanismens hydra. Jesuiternes universalmonarki har uppbygt sin tron i borgareoch landtmannaklassernas barns hjernor; det är ur dem man måste fördrifva fienden. Om församlingsmedlemmarnes intelligens utvecklas, skall äfven andan bland biskoparne och presterne blifva bättre. Kyrkan har en sjelfbevarelseinstinkt. Det är denna instinkt, som slutligen skall befria katolska kyrkan från jesuiternes olycksbringande inflytelse. Såsom telegrafen för några dagar sedan meddelade, är Holland för närvarande utsatt för en ministerkris. Andra kammaren, hvilken till följd af vallagen uteslutande representerar de välbergade samhällsklasserna, har med stor majoritet (57 röster mot 27) förkastat finansministern Blusses förslag om en skattereform, hvarigenom skulle införas en inkomstskatt, på samma gång den årliga afgiften för yrkesbevis och förbrukningsafgifterna på kött och tvål skulle afskaffas. Diskussionen härom varade i flera dagar; men det lyckades dock icke ministeren att öfvervinna det motstånd, som egennyttan gjorde, och att förmå medlemmarne att ikläda sig sjelfva och sina valmän en hittills obekant skatt, för att derigenom sätta statskassan i stånd att afstå från de afgifter, som trycka flertalet af folkmängden, hvilket icke är representeradt. Motståndet kom icke blott från de konservative och klerikale, utan äfven från en mängd liberale, af hvilka en del önskade latt blifva af med Blusse, under det andre hoppades, att han skulle qvarstanna på sin plats, äfven om man förkastade hans förslag. Derpå ville han dock icke gåin;han begärde genast sitt afsked och drog dervid de andra ministrarne med sig. Det beklagansvärda härvid är, att ministerombytet kommer att medföra ett nytt dröjsmål i de reformer, hvilka äro så af behofvet påkallade, icke blott i skatteväsendet, utan äfven i lagskipningen och undervisningsväsendet,: för att icke tala om hela kolonialförvaltningen. q Från Warschau meddelas, att ståthålla-! ren grefve Berg tillställt hufvuddirektören. för justitiekommissionen en skrifvelse, somi:; går ut på att uppmuntra polska emigranter, hvilka deltagit i den senaste insurrektionen, ! j ; so AR Åt 4 It För mm, mr fler AA mT RR att återvända, genom att ställa i utsigt för dem att blifva benådade. Denna åtgärd torde kunna anses såsom en yttring af det sträfvande att försona polackarne med Ryss-l. land, som sedan någon tid försports å ryskal regeringens sida. Något större antal afl. desse emigranter torde dock knappast komma l. att begagna sig häraf. så länge man ickel tager steget fullt ut och utfärdar en allmän l: amnesti. Utrikesdepartementet. K. M:t har i går utnämnt och förordnat: till I ationssekreterare vid K. M:ts bene C